Dimmigt, disigt...

... var det på promenaden idag..

Halt och moddigt med för den delen..

Känns ungefär så inombords också.

Lite dimmigt och moddigt....

Pratade med läkaren i torsdags.

Visade sig att lilla hjärtat börjar ha åsikter om blodtrycket.

Inte så där så det är "allvarligt", men för min del räcker det som det är...

Fick ny "sovapå"-medicin och känner mig som en zoombie...

Blir nog bättre när jag "lär mig" sova om nätterna.

Hoppas jag :)...

Är glad att jag slipper gå ut ensam på kvällarna i alla fall...

Granne B och hennes Elsa hänger på.

Och det känns bra!

Älskade pappan är virrigare än någonsin, men har sina ljusa stunder.

Igår lyckades han ringa till min mobil och lämnade ett meddelande.

Sånt gör mig GLAD!

Och snart är detta året slut och man borde väl göra någon slags sammanfattning...

En annan dag...

När det känns lite mer o-zoombielikt...

Nu ska jag strax klä på Uffe promenadsnöre och reflexväst så att vi är färdiga när B sms-ar "UT"...

Lyfter lite försiktigt från stolen och gäspar mig ut i hallen...

Ha en trevlig lördagskväll!!!

Nu är det jul igen.,,,

Eftersom jag har...

... världens bästa vänner och allt blir lättare "with a little help from my friends" har jag fått hem min(a) soffa/or idag.
En står i vardagsrummet och en i förrådet. Inte mitt förråd. Bästa granne B`s snarast. Har som sagt haft en oförskämd tur med mitt nya boende.
Trevlig, mysig lägenhet; varmt och skönt utan egen insats; urtrevliga grannar... Vad kan man mer begära???

Skulle väl möjligen vara att jag åtminstone fick en liten chans att provsitta den införskaffade soffan. Men som synes är det aningens aning trångt där för närvarande...

Undrar om det går att locka bort honom med lite mat???

Hmmm...

Försöka duger ;))!

Tror...

... ta mig sjutton jag tar en av varje :)!!!

Vet inte om det är vintern i allmänhet eller bara jag i synnerhet, men attan så trött jag har varit idag.

Och dessutom virrig!!!

Ja, ja... Jag menar alltså värre än vanligt.

Och läser lappar om tvättider som fan läser bibeln...

Trodde jag skulle tvätta idag.

 Plockade ihop och sorterade i all hast igårkväll.

Jag skulle INTE tvätta idag.

Nädå!

Det är imorgon jag ska ge mig ner till tvättstugan.

Men å andra sidan fick jag städat idag.

 Eller fick och fick. 

Gjorde alldeles själv.

Men hundpromenadpauser.

Den mitt på dan i sällskap av granne K och hennes Smulan...

Det finns helt klart vissa fördelar med att bo här!!!

Och så har jag köpt soffor. Som ska hämtas på söndag. Om allt går som det ska. Och inte säljaren ångrar sig. Man vet ju aldrig... Man ska ju som bekant inte ropa hej förrän man har ett bäcken (eller hur det var).

Hjälp med kärra och kånkande får jag av bästa M och hennes man.

Jojominsann...

Såna vänner växer inte på trän. 

Och jag har ett antal såna där jättegoa, snälla, omtänksamma, underbara människor som finns där när jag minst anar det!

Och nej; inte fasen förtjänar jag det... Men det är inte alltid livet är rättvist ;))...

Har alltså (i bästa fall) köpt en soffa till vardagsrummet och en soffa till *detvetesjutton*...  För i mitt lilla, lilla vardagsrum får det banne mig inte rum mer än EN ynka liiiiten soffa...

Killen som vill sälja dessa begagnade tvåsittssoffor i skinn ville inte gå med på att sälja bara en...

Så granne B har varit snäll och lånat ut en styck nyckel till ett "extra förråd" som finns längst in i källarens djup och där får soffa två bo tills jag har bestämt mig för vad jag ska göra med den.

Kanske kan sälja den, rentav??

Lägger väl ut en bild när vi har kommit så långt. 

Om det nu blir av... 

Har med tiden blivit rätt skeptisk till folk som säljer/köper via annons... 

Är alltså lite skeptisk mot mig ;)...

 Troligen med rätta!!!... 

Kanske rentav kan sälja den via FB eller bloggen... Gäller att ta vara på alla tillfällen, hehe...

Sitter och funderar på om det kanske är dags att ta kvällspromenaden snart...

Men det är attan så kallt...

Om man föreställer sig att det serveras en kopp varm choklad och en knäckemacka med ost när man väl kommer in i värmen igen kanske det går lite lättare?

Visualiserar allt vad jag orkar...

(Men var fasen kom öa ifrån... Varm choklad var det ju...)

Tillbringat dagen...

...(mestadels)  i sängläge...

Har alldeles vansinnigt ont i lederna idag.

Ägnade mig åt att studera vilka biverkningar den där blodtrycksmedicinen har...

Idioti!!!

Kände givetvis att jag drabbades av allihop allteftersom jag läste :)...

Insåg efter lite läsande att; nää, egentligen känner jag ingenting - ännu (peppar,peppar....)

Men att lederna bråkar lite extra kan ju bero på medicinen.

 Fast troligare för att jag har burit mig dumt åt....

Eller....nåt... 

Antar att det går över.

Brukar det ju göra.

Hundpromenaderna blir något kortare än vanligt till Uffes förtret...

Han får faktiskt ta det. För jag klarar inte att linka kilometervis idag.

Irriterande. 

För det har varit jättefint väder nu på eftermiddagen och det hade inte varit fel med en riktig långpromenad i solen.

Istället har jag legat i sängen och surat... 

Såna här dagar önskar jag att jag hade någon att verkligen älta livets orättvisor med...

Det blir liksom inte riktigt detsamma att bara muttra för sig själv...

Tröstäter en eller annan pepparkaka och ömkar mig liiiite ;)...

Det går att....

... muta sig med pepparkakor :))!

Börjar inse att...

... "högtblodtryck-klubben" är rätt stor...
Träffade granne B som hastigast igår och berättade att nu minsann skulle det knapras medikamenter så att jag skulle få ner det förbaskade trycket... Varpå hon flinade och sa; "välkommen i klubben"...
Och som jag förstod det är hennes tryck också högt på grund av stress.
Så funderar man vidare... OM det nu är så många som har högt blodtryck pga stress och yttre faktorer, är det inte något fel på hela samhällssystemet då?? För det är ju lite märkligt att så många får högt blodtryck och andra stressrelaterade sjukdomar...

Min stress ligger ju rätt mycket på det ekonomiskt/praktiska planet. Det ÄR ett jäkla funderande varje månad på hur det hela ska gå ihop och så fort det ska göras något som är tungt/innebär skruvande/ bärande måste jag ju ha hjälp och det är inte alla gånger det är så där himla enkelt att "sy ihop" det hela. Och det blir stressande att veta att man så ofta är beroende av andra.

Dessutom är det jäkligt jobbigt och frustrerande att alltid vara den som behöver hjälp. Det kan inte hjälpas...
Kan nog vara den där jäkla obstinata läggningen som gör det hela så besvärligt. Ska inte tala om för ö-gubben att jag har kommit på detta alldeles själv. För då får han vatten på sin kvarn. Och det kan ju vara onödigt! Han är tillräckligt stursk ändå!!!

Men kan meddela att besöket på vårdcentralen gick hyggligt bra i alla fall..
Läkaren skrev ut medicin för blodtrycket och lite "sovapå"-piller.
I övrigt tyckte han att jag skulle gå ner i vikt (ligger på medelBMI), att jag skulle äta mindre salt (äter inte överdrivet mycket av den varan), att jag inte skulle röka (??? har alltid varit o-rökare), att jag inte skulle dricka alkohol (dom pyttemängderna vin jag dricker tänker jag banne mig inte avstå ifrån!).

Som väl var fanns Ulrika (sjuksköterskan som har hand om högablodtrycksmänniskor) där när jag kom ut och hon sa att jag kunde strunta i allt det där, för det är något läkarna bara hasplar ur sig i detta sammanhanget.

Jag behöver inte gå ner mer i vikt, salt är omdiskuterat i sammanhanget; en del säger att det är ofarligt och andra tvärtom. Vi kom överens om att det får vara ok i måttliga mängder... Eftersom jag inte har börjat röka behöver jag inte sluta heller *flinar*, och mina få glas vin får jag fortsätta dricka.
Ska på ny koll innan jul och hoppas, hoppas, hoppas att medicinen är den "rätta" för mig och att det blir bra resultat...
"Sovapå"-pillrena var i alla fall effektiva... Sov som en sten hela långa natten. Åtminstone tills det kom en stor mackapär och skrapade vägen ren från snö nån gång klockan tidigt. Men jag somnade om och sussade ända till klockan var åtta. JÄTTEGÔTT!!! Tror jag behövde det!!!

Idag räckte energin till att "sätta" pepparkaksdegen... Gäller bara att hitta energi nog att baka ut den också. Men kommer tid kommer råd... Får väl muta mig med något... Kanske en eller annan - pepparkaka ;))?!

Hmmm...

Det är måndag idag..
Uppenbarligen...

Eftersom jag skulle infinna mig på vårdcentralen klockan ett idag för att få en sån där h*lvetes blodtrycksmätare "inkopplad" bestämde jag mig för att knalla ner till lille bilen och sopa den ren från snö och provstarta på förmiddagen.
Risken finns ju att gamla bilar tycker att dom inte behöver starta alls när det är så pass kallt som det har varit nu senaste dagarna. Och det är ett tag sedan jag körde någonstans. Tror det var i onsdags eller nåt sånt... Kanske... Minnet är bra, men förfärligt kort...
Nåja; låste upp bilen, startade och det gick jättebra... Skulle öppna bak, så att Ufot kunde sitta i baksätet medan jag borstade och härjade. Visade sig att låset på bakdörren hade frusit (eller nåt). Dörreländet gick inte att stänga. Klart blodtryckshöjande situation...

Knallade in och kom på att jag nog hade några såna där spännband liggande. Någonstans. Hittade dom i en låda där dom inte borde vara och knallade ner till bilj*veln igen och tog helt enkelt och "band ihop" bakdörrarna... Nöden har ingen lag...

Gick ut med Uffe.

Hem igen och petade i mig lite lunch.

Ner till parkeringen igen och borstade av lite ny snö, in i bilen och körde (ilsket muttrande) ner till Dalum. I sakta mak. Halt var det!!!

Väl framme vid vårdcentralen riktade jag en (liten) välriktad spark mot käre bilen. På bakdörren. Som gick i lås... Ibland är det nog befogat med en liten aning våld.

Och nu plågas jag av en mackapär som envisas med att "nypa" mig i armen var tjugonde minut. Och det gör ONT! Trycket låg väldans högt idag också. Fast jag skyllde glatt på bildörrar och snö och... Ingen aning om konceptet köptes.

Av någon märklig anledning befanns det vara på sin plats att mäta hur lång jag är. Eller kort... Tycks ha krympt några centimeter (????). Har alltid varit 1,64, nu är jag plötsligen 1,61... Ja, ja... Och anar att jag kommer att bli anklagad för att ha viss övervikt osv imorgon... Vaddå negativ? Och så tappade dom mig på blod och ville ta ekg. Men det ska göras imorgon. Ekg-t... Upptaget i just det undersökningsrummet. Blev upplyst om att "farbror doktorn" har avsatt EN TIMME till patienten mig. Börjar undra vad fasen det är för fel på mig egentligen.... Vet inte om jag har så mycket att dividera om. Får väl fundera ut lite kluriga frågor och se om man kan få lite kluriga svar... Eller nåt... Äh; avskyr sånt här!!!!!!!!!!

Är sur som f*n och ser inte fram emot hundpromenader med en "bokstavshund" (säker på att han har hela registret och lite till) och blodtrycksmätare och snö och halka.

Försöker trösta mig med att det "bara" är tre hundpromenixer kvar innan jag kan bli av med den här jäkla anordningen. Och hoppas att vi inte lyckas upprepa turerna vi gjorde på första promenadomgången. Man bör alltså stå stilla när den där manicken går igång. Annars ger den sig liksom inte. Bara klämmer och klämmer. Att få Uffe att fatta att det är absolut lugn och stillastående som gäller den minuten det tar att mäta det där j*kla trycket. Funkade dåligt. Vansinnigt dåligt. Tror den mätte sisådär fyra gånger. Och det kändes!!! Man blir liksom inte så glad av sånt..

Dessutom tror jag att den där nattasömnen, som är rätt splittrad och märklig i normala fall, kommer att bli än värre splittrad och märklig inatt... En aning putt i förebyggande syfte, alltså...

Men misstänker att jag kommer att bli själaglad imorgon när dom plockar av mig den här otäckingen! Misstänker och misstänker... Jag VET!!!!

Och så gick den här dagen också...

Igår var jag på vårdcentralen. Mätte blodtrycket. 195/125. Är rätt mycket. Särskilt när det tas när man har vilat en stund.
Nästa vecka blir det en sån där eländes 24-timmarskoll. Med en mätare som "går igång" var 20;e minut. Från klockan 13.00 på måndag till klockan 13.00 på tisdag. Blir nog väldigt mycket sovet - inte.
Och så ska det tas prover och pratas med läkare.
Detta ser jag fram emot - nääääää....
Men inser att det var en jäkla tur att detta upptäcktes nu - innan jag har fått en massa huvudvärk och andra symptom. Och sköterskan förklarade noga hur och varför... Och detta är helt klart stressrelaterat. Osund stress har jag utsatt mig för. Eller blivit utsatt för. Beroende på hur man ser det...
Finns tydligen sund stress också. Hade varit bättre att vara utsatt för sådan, förstod jag...

Och det har ju varit lite mycket i år...
Ö-gubben som blev sjuk, pappa som blev sjuk (oro, oro), trassel med lägenhetsletande, slängd mellan hopp och förtvivlan, och så den j*vla hyresvärden som öste sin galla över mig för att jag flyttade. Och alla dom där vanliga funderingarna på ekonomi och ontet och allt uppepå det.
Nästa år BLIR bättre. Värre tror jag inte det kan bli... Intalar jag mig i alla fall...

Och idag är jag ett år äldre och inte ett dugg klokare. Hade jag väl inte väntat mig att jag skulle bli heller. Vore väldans märkligt om det inträffar nu när det aldrig har inträffat förut ;))...
Bara att ta det som det är och vara glad ändå!
Och det är jag!
För det mesta!!!

Ridå!!!!!!!!!!

Åkte till Skene i stor stil igår morse.
Snällaste fd granne K körde.
Här skulle det opereras fot, minsann...
Ok! Var livrädd och inte ett dugg "tuff" och obekymrad....

Allt gick som på räls - nästan.
Ortopedens synpunkter på varför min fot ser ut som den gör och varför jag har dålig balans överensstämde väl inte särskilt med mina.
Han valde helt enkelt att inte lyssna alls på vad jag sa. Säger väl inte att han hade helt fel i allt, men nog tycker jag att han kunde ha tagit lite hänsyn till mitt instabila bäcken och olyckan som är grunden till fotbesvären..
Men icke.
Jag valde att inte lyssna ;)... Är ju av naturen rätt obstinat och blir värre när jag inte får en syl i vädret...
För övrigt är liten hämnd är också en hämnd...

Upp på operationsbordet efter intagande av morfin och diverse andra kemiska preparat.
Tagande av

blodtryck, som till allas förvåning visade sig vara HÖGT!
Försök att få ner detsamma till rimliga nivåer med lugnande. Både narkosläkaren, sköterskan och jag trodde att det hela hade med nervositet och stress att göra.
Har alltid haft rätt lågt blodtryck.
Hjälpte inte med lugnande. Trycket låg kvar på samma nivå.
Ingen operation....

Ringde till "Stor-M" som kom och hämtade och skjutsade hem en lite moloken och morfinpåverkad Uffematte...

Bara att inse att det bara är att börja om igen.
När jag har fått ordning på det jäkla trycket.
Vårdcentralen på måndag (åtminstone ringa och försöka få en tid), medicin och sen sätta igång att leta hundvakt, fixa och styra och härja....

Dagen idag ägnar jag åt att ha

morfinhuvudvärk á la svår... (tror inte jag tål sånt där!!!)

Imorgon hämtar jag min Uffehund igen!!!
Längtar....
Men inser att jag inte har i en bil att göra idag...

Nerver...

... som liksom kryllar sig är inget vidare..

Försöker förbereda mig på ontifoten och några veckor utan hund och bilkörning och promenerande och utevistelse (annat än på lilla balkongen) och...

Får väl skicka nödrop;
"Utan hund och hundpromenader, dessutom hänvisad till noll bilkörande, försmäktar jag i denna lägenhet"

Blärk!

Gillar inte tanken på att få ben i foten avbrutna och sen ihopskruvade.
Verkar i mitt tycke onödigt drastiskt!!!

Är nog en liiiiten aning skräckslagen... Om jag ska vara ärlig. Ska man väl vara, kanske?!

Pendlar...

... mellan hopp och förtvivlan.

Anledningen till min totala uppgivenhet i tisdags var att hemtjänsten ringde om pappan.... Han har ju blivit mer glömsk och virrig sista tiden. Särskilt när han blir stressad. Och det blir han av praktiskt taget allt. Mer kärlkramp har han haft också. Så oron sitter som en klump i magen för jämnan numera.

Och uppepå detta fortsätter "the never ending story" och  trassel med fd hyresvärden. Han påstår att jag ska ta bort däck som ligger i vedskjulet därborta. Däck som inte är mina. Har alltid haft SAAB och fyra av dessa däck har ta mig f*n aldrig suttit på någon SAAB. Dom däck som ligger kvar och har suttit på MIN bil kan jag nog bekänna att jag bör ta bort, men dom andra???? Har pratat med vännen A idag och hon ska diskutera med sin gubbe om bär- och körhjälp. Kommer att kosta en del. Fälgarna sitter nämligen kvar på alla åtta däcken. Anar att det är därför jag blir anklagad för att vara ägare till fyra extra däck... En del är för hemska... Och den där hyresvärden är hemskare än hemsk! Tycker jag...

Men orkar liksom inte med mer, känner jag. Är väl överdrivet känslig., kanske... Fy fasen, brukar inte önska olycka och elände åt andra, men nu vetesjutton om jag inte tycker det vore rätt ok med en eller annan bruten nacke eller nåt sånt... Ja, ja... VET att man inte ska, men ibland känner jag att jag bara måste. Och än så länge är väl tanken fri ;)...

Och så har det "städats" och tvättats och skurats trapphus idag... Så liiiite nytta gör jag allt emellanåt... Fast inte i någon större omfattning. Medges!
Gjort upp med grannen tvärsöver om att dom får ta trapphuset i december. Anar att det kan blir vissa problem med "skurandeavtrapp" när man har fossingen i paket...

Var ute en sväng med Uffe i eftermiddags.Skulle bara gå en liten snabbrunda, men fick sällskap av en tjej med en liiiiten vovve, så vi var ute över en timme. Kul!!!
Och hon lovade att komma och hälsa på sen när jag sitter här alldeles opererad och eländig *L*... Fast då är ju Ufot i Falköping hos "Lill-M".... Och jag kommer förmodligen att längta ihjäl mig. Har ju inte varit utan den där odågan (mer än någon vecka när han var i Kalmar och pappan på sjukan för något år sedan) på nio år...
 Fasen så tomt det kommer att bli!!
Hmmm; snacka om att ta ut eländet i förskott! Nåja, alla har ju något dom är bra på. Jag är alltså överjävlig på att ta ut eländet i förskott så att jag liksom får valuta för grubblerierna.. Först innan och sedan medan... Man måste ju utnyttja alla möjligheter ;)....

Nu ska jag utnyttja möjligheten att TVstolsslumra en liten stund.
Låg vaken till klockan var över tre inatt och "hoppade" upp strax efter sju... Idioti! För se då blir man aningens aning trötter. Å andra sidan lär jag väl somna ikväll. I bästa fall. I sämsta fall får jag väl hoppas att det är något sövande program på TVn. Finns säkert något bra att sussa till!!

Sätter på larmet på mobben så att jag inte missar Ufots kvällsrunda. Förutseende är bra. När man nu kommer ihåg att vara det. Händer liksom inte för ofta...

Ibland...

...blir det bara för mycket.

Idag blev det det....

Och varför datorj*keln inte vill som jag kan man ju fråga sig.. Men det är väl en sån dag...

Dagen op kommer närmare och närmare...

... och jag börjar inse att det är mer än jag trodde att fixa med. Inte för operationen utan snarare för det där "efteråt"... Jisses! Jag kommer ju för fasen inte att kunna hämta posten på ett par veckor... "suckochpust"... Och inte sjutton kommer jag att få på mig mina jeans... Måste se till att få tag i mjukisbyxor. Kanske fråga systeryster om hon har några vida brallor hon har tröttnat på... Kan nog vara en idé! Antecknar!

Och så har det blivit lite av stopp...

... i vasken. Eller lite och lite. Snarast totalstopp.. Och propplösare löser ingenting i detta läget. Däremot sätter jag viss tilltro till vaktmästaren som meddelade att han tänker droppa in här imorgon förmiddag. Fast förmiddag och förmiddag... För mig är det rätt tidig morgon halv tio. Med tanke på nattasömnen som är rätt obefintlig för närvarande. Värkväder, typ. Eller nåt...

Och så har jag tagit en bild på skylten som finns vid naturreservatet här. Det är hit vi går när vi (läs; jag) inte orkar gå så långt. Och Annacarin och jag pratade om detta häromdagen och jag kunde ju i vanlig ordning inte redogöra för vad det var för märkvärdigt med det där stället. Men här kommer skylten!! I bästa fall är bilden "klickbar"....

 I annat fall kan jag meddela att det står något om växtlighet som förmodligen växer där vid andra årstider än denna... Och så är det himla fint därute. Inte så långt från vårat lilla hem (med lite extra betoning på lilla, haha), inte så stort, men fint.

Nåja; nu närmar sig "sistapromenadenfördagen" med UffeUlfUfot. Inte sjutton blir det långpromenad, det är mörkt som i en säck ute. Men vi strosar väl lite försiktigt ut mot kyrkan och gör en helomvändning halvvägs. Det får banne mig räcka... Kallt och mörkt är inte så tilltalande. Tycker jag. Uffe struntar i vilket, bara han får komma ut en sväng :)...

Tiden rinner iväg...

Känns som om jag inte riktigt hänger med längre.
Tiden liksom rusar..

Redan torsdag.
Och det har hänt en hel del denna veckan.
Ja, det beror förstås på vad man förväntar sig.

Konstaterar att i måndags förväntade jag mig att jag skulle åka och handla. Bara det. Rätt upp och ner.
Hamnade på däckfirman med ett nästan punkterat däck. Fick köpa ett "nytt" (bättre begagnat). Hade jag ju inte riktigt räknat med. Så det blev en liten aning dyrare att åka till stan än jag hade trott... Retligt!!!

I tisdags städade jag här. Skulle gå fort. Trodde jag. Gjorde det inte.
En oherrans tid tog det, för jag kom på att bord kunde flyttas hit och dit och den tavlan kunde nog vinna på att hänga där eller där eller möjligen... Ja; sånt tar tiiiiid... Och det hade jag väl inte riktigt räknat med det heller...

Och i onsdags tvättade jag. I den där gemensamma tvättstugan här i huset. Och upptäcker att ludd i torktumlaren som inte tillhör mig framkallar inte mina bästa sidor.
Blev SUR och städade den jäkla tvättstugan ordentligt. Inte för att jag tror att någon lägger märke till det. Städade dessutom trappan. Insåg att det lönar sig att reta upp "kärringenpåandravåningen" och att jag inte har vunnit ett jäkla något på att bli förbannad...
Å andra sidan var jag så trött när jag var färdig så ilskan hade lagt sig.
Och gav attan i att skriva arga lappar *asg*... Orkade ta mig sjutton inte!
Och inte tror jag att jag hade tjänat något på det heller för den delen...

Idag har jag inte gjort något alls. Mer än varit ute i duggregnet och promenixat med Uffehunden. TRE långrundor har det blivit.
Kanske hade en liten aning irritation kvar sen i går :))... Vem vet?!

Men nu är jag bara trött och funderar på hur jag ska klara att vara utan min hund när jag blir kryckberoende om några veckor.
Operation av ond fot den 23 november.
 Orolig!
 Mest för det där efteråt...

Men Uffe ska vara hos "lill-M" som han älskar. Och så finns ju Uffesoffan där numera :)...
Anar att jag kommer att vara den som saknar mest.
 I vanlig ordning.
Är så hela tiden.
Inte lätt att vara jag ;))....

Ett farande hit och dit...

... men som väl är inte i diket...

Lyckades få på vinterdäcken i torsdags. Gjorde en provtur till öa. Måste ju kolla att dom satt kvar ;)...

I fredags var jag anlitad som något slags bud.. Åkte tur och retur Visingsö-Gränna. Uträttade ärenden åt L, medan hundar och L var hemma på öa i lugn och ro.
Gungade duktigt gjorde det. Överlevde...

Åkte hem igen på fredagskvällen. Tre turer med Ebba är nog vad man klarar på en och samma dag...

Tömde postlådan när jag kom hem... Och där låg

Fick en slant av M i inflyttningspresent och då passade det ju bra att reducera önskelistan :))!
Massor av kloka citat och vackra bilder! Gillar den verkligen!

Igår var jag på loppisen och träffade S. Inhandlade fyra stycken fina temuggar, fyra små djupa tallrikar och en näverkorg. För tjugo kronor!!!

Pratade med en tjej som bor i grannhuset. Blev uppmanad att kika över och fika nästa vecka.
Ingår helt klart i socialiseringsprocessen!

Träffade M en liten stund. Alltid roligt att träffas!!!

Åkte och handlade och upptäckte idag att jag hade glömt en hel del. Får ta det imorgon.

För idag har jag ägnat mig åt att klä om min "sittpuff"... Med ett något tvivelaktigt resultat. Men det får duga så här... Hörn är besvärliga!

Uffe meddelar att det funkar att ligga på den i alla fall :)...
Passade på att sätta nytt tyg på "farmor Alvas" gamla stolar också...
Ser nästan ut som om jag hade planerat det här. Med likadant tyg på stolar och puff. Hade jag inte.
Ibland bara blir det...
För det mesta är det nog så här.
Det där med planering är väl inte så vanligt förekommande... Tyvärr... Eller också är det bra... Blir ju mer spännande på det viset :))...

Ufot och jag...

.. har varit på utflykt.
Till öa..
Och haft en riktig "vilo"helg. Inte gjort ett skapandes grand. Förutom ett par hundpromenader och någon tur till lilla affären där på ön.
Slapp till och med att gå ut med hundar imorse.. (Jo; det finns en ö-hund hos ö-gubben...) Vilken lyx!!! Ovant, minst sagt!!
Och fick middag innan jag åkte.
Ibland är livet rätt ok :).

Och att komma hem till ett VARMT hem var också helt ok :))!!!
Ska snart ut sista rundan med Uffe. Sedan tror jag det får bli sängläge och en bok.
Man blir trött av att bli bortskämd ;)...

Vet ni vad?

Det är skönt att bo i lägenhet..
Åtminstone när det blåser och snöar ute...
Kändes "rätt" ok att komma in efter kvällspromenaden... Hade cirka 22 grader inomhus. Utan att behöva göra ett skvatt mer än vrida på termostaten på elementen.
Dessutom hade diskmaskinen diskat... Kan ju konstatera att jag plötsligen har väldans rent porslin. Inser nu att den där manuella diskmaskinen av -56 års modell är både slarvig och halvblind.

Klarade av att tvätta en himla massa tvätt  i den gemensamma tvättstugan igår. Är väl inte riktigt van att tvätta under tidspress och på bestämda tider och dagar, men å andra sidan blir man ju färdig nån gång på det viset...
Var på soptippen med lite kartonger och ett par gamla köksstolar som inte fick rum här och for vidare till stan och handlade. Och så var jag en sväng i Dalum på biblioteket också. Kan ju inte "överge" E heller :)... Lånade en rejäl laddning och hoppas att det räcker ett tag...

Idag har jag haft en liten aning migränkänning. Tror att det är spänningen som släpper nu.
Det har varit mycket den sista tiden. Och jag är ju inte van vid att det händer saker så där hela tiden.
Funderar på om det beror på att jag är fullständigt asocial eller bara väldans bekväm... Kanske lite av båda ;)...
Nåja; jag övar duktigt på den sociala biten och hälsar till höger och vänster på folk när jag är ute med Ufot. Svarar till och med artigt när jag blir tilltalad. Det går framåt med den där socialiseringsprocessen.. Sakta men säkert, hehe...
Det kanske blir folk av mig också. Till slut.. (Bättre sent än aldrig, eller..??)

Det artar sig...

... ljusnar i öster, börjar skönja ljuset i tunneln osv. ...

Och det är ju så att;

Även om man emellanåt funderar på sanningen i detta påstående...

Är fullständigt slut och åtminstone halvdöd.
Men konstaterar att detta blir riktigt bra när det bara blir färdigt.
Och varm är jag ju :)...

Har varit mycket nu. Väldigt mycket.
Fd hyresvärden har liksom gjort sitt för att försöka stjälpa mig. Han har uppenbarligen en skruv lös den... Men nu är nyckeln återlämnad och jag vill inte se fanskapet mer!!! Hårda ord, men jag menar det!!!
Fy fasen vad en del människor är elaka!!! Och sen när dom har drivit en till att bli så förbannad att man faktiskt säger sitt hjärtas mening (med en hel del svorddomar; var i affekt, skäms inte!) gör "en pudel" och fjäskar... URK!!! NÄÄÄ! Sånt står inte högt i kurs här, inte!

Men här, i min lilla lägenhet, börjar det bli lite ordning till slut. Har en hel del kvar att göra och en del grejer är som uppslukade av jorden... Bland annat min klockradio. Hur den nu har kunnat försvinna??? L påstår att det kan vara lika bra... Lite konstig inställning, kan jag tycka :).... Men han har ju sina idéer den mannen *L*...
Men att min duk till köksbordet tycks ha gått upp i rök retar mig lite... Nåja; har ju fler, men hade väl föreställt mig att det var den jag ville ha... Å andra sidan har jag fått ompröva rätt mycket nu. Saker är större/mindre än jag trodde och får inte plats/blir alldeles fel där jag trodde att dom skulle vara. Men jag är inte sämre än att jag kan ändra mig...

UffeUlfUfot har fått en promenadkompis (ja; jag också förstås) här i huset... Bor en jättetrevlig vovve på bottenvåningen. Matten till nämnda vovve är också väldans sjysst och är villig att visa promenadvägar och rundor att gå...
Vi var ute bortåt en timme i torsdags kväll och gick. Och tänk så kul att få sällskap någon gång nu och då på hundpromenixerna! Uppskattas!!
Måste säga att jag känner mig rätt hemma redan!!!
Trodde nog att jag skulle känna lite stress av att bo så här, man hör ju när det går folk i trappan och det är allt lite trafik här (speciellt om mornarna; dagis tvärsöver gatan, skola längre ner), men konstigt nog känns det som om det inte angår mig. Efter två mornar hörde jag inte bilarna, och det där "springet" i trappen hör jag inte heller. Lite lyhört är det nog här, men grannen inunder har meddelat att det är ok att pôjkarna katt galopperar här :))... Överhuvudtaget är stämningen i huset väldigt avslappnad och god. Grannarna mittöver vill uppenbarligen bara vara ifred och det är jag alldeles nöjd med. Vill ju jag också (även om jag, till skillnad från vissa, är väluppfostrad och svarar på tilltal, hehe)...  "Hundpromenadgrannen" B är inte sån där så att hon "hänger sig" på en...

Pôjkarna har funnit sig väl tillrätta och börjar hitta på lite bus... Imorse plundrade dom en godisskål *suck*... Inte för att dom var sugna på kola, mer att det var urkul att "spela kolahockey" i hallen... Klockan sju en söndagsmorgon (????)... Var och en blir salig på sin tro (eller nåt...)

Och nu ska jag väl fortsätta med allt det där måstandet... Lär nog inte göra alltförmycket väsen av mig här den närmsta tiden...
Det ÄR jobbigt att flytta!!!

Nu j*drar...

... drar det ihop sig!!!

Har snart inga

flyttlådor kvar... Får packa upp det som går när jag åker ut till lägenheten idag och ta med lådor och korgar tillbaka...

Sovit urdåligt inatt. Tankarna flyger omkring, magen känns som ett ormbo. Är nog inte så bra på det här med flyttstress :)...
Dessutom känns ryggen som ett öppet sår nu. Och foteländet vill jag bara bli av med....
Tröstar mig med att jag nog ska få pli på både mage, tankar och värk bara jag kommer tillrätta därborta.
Men det är nog alltid så att det blir mer jobb än man räknar med när man ska flytta på ett helt hem. I all synnerhet när hemmets innehavarinna är av arten *svårtattslängamanvetaldrignärdettakankommatillnytta*. Den berömda ekorrmentaliteten, med andra ord ;).

Imorgon går

flyttlasset. Sönerna är laddade och kommer och kånkar och bär. Anar att det blir jobbigt. Ekmöbler är fina, men attan så tunga. Och jag har ju mitt älskade linneskåp, som jag inte vill vara av med. Och så "mormors skänk"... Upp för en trappa ska alltihop.
Nåja; får muta allihop med hemgjord pizza... Antar att jag får försöka komma ihåg att köpa läsk och saft. Och kaffe!!!
Har sån tur så att jag har ett presentkort på en tårta som jag kan hämta ut. Idag bör detta hinnas med...
Bäst att sätta fart. NU!!!

Sista måndagen...

... i huset i skogen..

Trodde jag skulle känna mig lite vemodig vid tanken, men icke sa nicke..
Kändes mer som en lättnad när jag kom på att nästa måndag slipper jag sitta och huttra när jag äter frukost. Bara det, menar jag :))! Visst låter det rätt ok?!

Har varit på bibblan och bytt ut böcker. Tog ett mindre antal, men lite verklighetsflykt behöver jag. Faktiskt. Det är en liten aning besvärligt med det där avkopplandet här just nu. Tankarna flyger runt i skallen som pingpongbollar. Har ju en hel del att fundera på. Inte för att det är direkt obehagliga tankar, men man behöver nog släppa lite på funderandet ändå...

Fick åka bort till familjen C och förse mig med ett par lådor ved för att inte frysa ihjäl här. Tur att dom hade så att jag kunde få köpa lite!! Köpa av hyresvärden här är liksom rätt döfött. Har ju gjort det misstaget en gång förut och dyrt som fasen blev det och brännvärdet på den veden var (om man ska vara snäll) rätt kasst. Brinner gör den, veden, men någon värme ger den inte... Spisved kan man möjligen använda den till. I en värmepanna behövs det liksom lite rejälare bitar... Men sånt begriper ju inte jag ;), jag är ju "bara ett fruntimmer", moahahaha...

Plockat ner min lilla hatthylla, nyckelskåpet och diverse annat, skruvat ur skruvar, dragit ur spikar,  packat och grejat.
Det är besvärligt det där packandet nu. Blir liksom väldigt blandad kompott i lådorna. Lite sånt och lite annat. Funderar på hur fasen jag ska hitta mina grejer sen... Har en sån där skräckvision om hur jag far runt och letar efter nödvändigheter och inte hittar något alls... Hua!

Har föreställt mig att jag ska ta det lite med ro imorgon. Om jag nu kan hålla fingrarna i styr, förstås...
På onsdag är det meningen att vi ska till Jönköping I och jag. Om inte I ångrar sig och får annat för sig förstås. Har ju hänt förr. Men då drar jag väl iväg en sväng själv. Är ju rätt van vid det här laget. Att göra själv. Passar ju en som anklagas för att vara i trotsåldern, haha...

Men det är roligare att ha lite sällskap. Det är det! Och jag måste ha lite pinaler på IKEA, blir ju knepigare att åka utan Ufot sen. Ett tag i alla fall. Vi måste nog vänja oss både han och jag vid den nya ordningen. För annorlunda blir det ju! Det går inte att komma ifrån.
Men troligen inte fel. Inte fel alls :))!!

Bör nog inse att...

... jag faktiskt har begränsningar.

Jag kan faktiskt INTE lyfta TVn och dra ut vingliga, tunga skänken. Eller kan och kan. Det är det där efteråt som inte är så himla kul.
Fast det är klart; det är ju helt och hållet självförvållat för jag är ju gammal nog att veta att det blir surt efter...
Nåja; nu har jag lyckats fästa bakstycket på skänken lite provisoriskt och får väl ge mig på eländet igen när jag har köpt hem småspik av något slag.
Men ibland känner jag ju att det är så mycket som måste göras och när det inte finns någon annan här får jag för mig att jag säkert kan själv. Som pappan säger; ständig trotsålder... Eller snarare brist på självinsikt...

Skulle ha åkt till Jönköping med I igår, men hon fick annat för sig, så vi får skjuta på det tills på onsdag. Kanske därför jag fick lite ågren och började fundera på "hur ska jag hinna"... Lättare att släppa funderingarna när man får komma härifrån och har lite sällskap :...
Känns som om tiden bara rusar och att jag inte får något gjort.

Ägnar i övrigt dagarna åt att ränna runt och försöka få ner alla pinaler i kartonger.
M-ett och Mjauritz är MYCKET intresserade av att hjälpa till. Även om dom nog har missuppfattat det hela och packar sig själva ... Tokkatter!! Tur att jag har dom! Annars hade jag brutit ihop för länge sen! Det är nyttigt att skratta några gånger om dan. Även i flyttkaos. Kanske i all synnerhet då...

Antar att det bara är att samla ihop sig och fortsätta då....

Ha en allatiders fredag!!!

Börjar tro att...

... något slags ketchupeffekt har drabbat mig.
Får en känsla av att det händer väldigt mycket på en gång nu.
Inte i enbart negativ bemärkelse. Verkligen INTE! (Fast nog önskar jag att flytteriet vore överstökat!!!)

I fredags åkte jag iväg till Visingsö. Och jag har väl "råkat" nämna en eller annan gång att jag trivs så himla bra där? Annars får jag väl göra det. Konstatera att jag trivs därute på öa.
Lördagen gick i lugnets tecken fram till kvällskröken då vi åkte iväg en bit för att äta kräftor. Har ta mig sjutton aldrig smakat så jättegoda kräftor någon gång. Och fick dessutom en lektion i "hurumanskalarkräftorpåettkloktsätt" :).. Tack P!!

Satt mest och lyssnade på pratet runt bordet. Ett och annat gapskratt blev det. Men man (dvs jag) blir lätt lite tyst när jag inte känner folk. Och här kände jag ju bara J och J liiite. Och L förstås!
Fast jag gillar att sitta och lyssna. I all synnerhet när folk är trevliga och roliga.
Men jag antar att man gör ett lite "träigt" intryck... Å andra sidan är jag jag och det är inte mycket att göra åt det hela!

Skulle ha åkt hem i söndags kväll. Det gjorde jag inte. Av någon/många anledning/ar blev jag kvar tills igårkväll. Och tankarna yr runt i skallen idag. Finns så mycket att fundera över så ni aaaanar inte :)... Hjärncellen hoppar runt som en j*kla pingpongboll.

Kom hem till ett fullständigt utkylt hus. Snacka om dåligt isolerat och på tok för liten ackumulatortank!!! Det har ju inte varit kallt och jag eldade duktigt innan jag åkte...
Tänk, så skönt det ska bli att slippa sånt!!!

Idag har min snälla svärdotter J hjälpt mig igen! Vi jobbar bra ihop vi! Och attan vad vi hinner på kort tid... Fick iväg det mesta som var nerpackat i kartonger och en skraltig byrå, som förmodligen hade hamnat på tippen om "Stor-M" hade fått tag i den. Satte den i min "berömda" garderob (eller "walk in closet", hehe) och hoppas att den kan undkomma där :))...

Och så har vi monterat ner gästsängen och tömt lilla rummet där jag hade tänkt "spärra in" Mjauritz och M-ett under flytten. Dom ska slippa sitta inne på vatten och bröd. Ja, vatten ska dom få. Men har nog tänkt fjäska lite och ge dom rejält med torrfoder (typ någon sån där lite dyrare sort som dom sällan får..) och något lyxigt blötfoder av något slag. Anar att jag kommer att få något slags "kattmisshandlarstämpel" på mig vad jag än hittar på... Dom har rätt bestämda åsikter om vad en matte får och inte får ta sig för, pôjkarna bus! Men dom är inte långsinta, som väl är!

Eftersom jag var helt slut när jag kom hem idag efter detta låd/byråkånkande gick jag ut och plockade en jäkla massa trattkantareller. Är man ändå trött kan man ju lika gärna se till att man blir riktigt slut :))... Lyfte en massa små stendöda granar för att få tag i trattarna... Uffe var rätt fascinerad över mattens beteende.
Men ni vet det där "mycket vill ha mer"? Sån blir jag när jag hittar trattkantareller... Tyvärr! Hade föresatt mig att plocka lite lagom till en omelett... Har nu så det räcker till sisådär sju åtta såna. Omeletter.
Ibland tror jag inte jag är riktigt navlad. Precis som om jag inte har att göra ändå? Och det tar tid att rensa svamp!!
Skyller på mamma! Hon blev också helt rabiat när hon plockade svamp... Måste vara ärftligt det där!

Och vet ni vad?
NU ska jag ut med UffeUlfUfot och sedan tror jag ta mig sjutton att jag ska fixa mig en kopp varm choklad... Det kan man väl vara värd efter allt härjande idag?

Ha; jag har en...

..."walk in closet" i nya lägenheten.. Låt vara i miniformat, men ändå :).
Ägnade några svettiga timmar åt att hänga och vika och ställa iordning det jag kan vara utan fram till "riktiga flytten". Och lite som inte ska "bo" där också för all del. Typ skor som jag förmodligen kommer att kunna använda utan problem när väl operationen av fossingen och allt det där "efteråt" är avklarat.
Har tänkt sätta min gamla byrå längst in och för skojs skull hänga en spegel på väggen. Kanske någon krok för någon rolig pinal också?! Bara för att...
Man har inte roligare än man gör sig!!

Var tvungen att pausa lite i detta värv. Det är VARMT i den där lägenheten. Jag som är van vid sisådär 17 grader inomhus smälter ju nästan.
Tog en bild från köksfönstret...
Mittemot ligger ett dagis. Och nere på gatan stod lille Missilenbilen... Där ska den inte stå sedan... Finns en utmärkt parkering på baksidan av huset, men det är lite långt, när man ska lasta i och ur, att gå dit.

Såg att jag får en granne mittemot. Den lägenheten var ju tom förra gången jag var och avbördade mig grejor.
Och post låg det i låddan. Dyngsur sådan. Bara reklam, som väl var. Men det är kanske något jag måste ta upp med hyresvärden (?)... Fast det kan ju ha legat där ett tag, förstås. Har ju inte varit där borta sen svärdotera och jag körde och kånkade mina ton böcker. Och regnat har det ju gjort. Rejält har det regnat!!

Idag tror jag att det blir operation "tömma byrån". Finns säkert ett och annat som kan slängas och en del som jag inte vet vad jag ska göra med. Inte lustigt att allt tar tid här! Fastnar i funderingar på "omochifallatt" hela tiden... Och det finns ju för fasen inte plats för allt, bara att inse! Lätt att säga, svårt att göra... Inse, alltså. Åtminstone när man har ekorrmentalitet :)...

Hjärncellsgymnastik á la svårmanövererad

Kan inte sluta fundera...
På allt och hur, var, när, vem och varför...
Framförallt på varför!
Varför jag har så mycket märkliga tingestar som jag bevisligen aldrig någonsin använder... Och varför bakstycket på lilla vita tunga otympliga skänken är löst. DET kan man ju verkligen fråga sig! Tycker jag.
Mycket konstiga saker man upptäcker när man ska flytta bohaget...
Och varför bilen släpper färgen på skärmarna. Ganska (mycket) onödigt kan man ju tycka. Och när S ska få tid att fixa detta och hur mycket pengar som ska ut då då...
Och så undrar jag rätt mycket hur lilla svärdoteras rygg mår efter vår soptippefärd igår. Jisses, en sån massa bråte vi fick iväg! Vi jobbar bra när vi vill, vi! Min rygg mår rätt kasst, påstår den... Inte blir den gladare när jag konstaterar att på torsdag ska det kånkas grejer till lägenheten igen. Kanske rent av till förrådet också. Fd granne K ska i bästa fall dyka upp här och hjälpa mig då. Av någon anledning dyker den där låten "With a little help from my friends" upp i skallen alltsomoftast numera :))... Och vilka vänner jag har!!!



Kanske vore bra om man kunde släppa alla funderingar och försöka intala sig att allt blir så bra så...
Tänk om man kunde teleportera hele skiten från här till där! Vore nåt det!!!
Eller sig själv till någonannanstans där det är lite varmare och det inte står en massa grejer i kartonger överallt... Drömma går ju!!!

Det är bara....

...regn hos mig....

Tror inte...

... det behövs ytterligare kommentarer....

Men nu är så gott som alla böckerna i Hössna... Sovrummet därborta är fullständigt översvämmat av papperskassar med böcker... Som så småningom ska sorteras och ställas i bokhyllan/bokskåpet... Bara tanken får mig knäsvag... *pust*...

OCH nästan allt som skulle till förrådet.
Finns I förrådet.
I Hössna.
Vinterdäcken till Missilenbilen och utemöblerna och sånt är ju förstås kvar här.
Men det finns gott om plats.
I förrådet.
Som numera är låst med ett litet gulligt hänglås.

Svärdotter J gjorde en helt makalös insats igår. Och påstår helt glatt att hon ska komma över och hjälpa mig en annan dag.
Och hon som påstod att hon avskyr allt som har med flytt att göra :)...

Men man får väl leva på stunderna mellan plockandet och kånkandet! Och trevligt hade vi; mycket kaffe gick det åt och mycket prat och fnitter blev det...
En sån där svärmor/svärdotter-dag är värd rätt mycket! Även om den innebär kånkande så svetten lackar :)!

Idag tänker jag inte göra någonting alls! Så det så!!!

Vad man borde och vad man gör...

... är två helt skilda saker...

Äldste sonen var här igår och körde skräp till tippen... Han jobbade som bara fasen och jag gjorde nästan ingenting. Linkade omkring och var nog mest ivägen..
Medan han åkte till tippen och lastade av, åkte jag till loppisen och bytte grejer som jag inte vill ha kvar mot ett skåp som jag ville ha ;)... Och nu står skåpet i lägenheten... Första grejen inflyttad :))...
Gjort så lite och ändå värker foten så att jag känner att det inte är aktuellt med några större åthävor idag. Stressande! Irriterande!
Fot till salu!!!

Faktum är att jag tror att jag ska leta reda på någon sån där fånig dvd och slänga mig i lilla rummet och glo på film en stund.
Uffe tycker det är en bra idé.
Han tycker alla idéer som innebär "mattestillapåettställedärhanocksåkanvara" är helt acceptabla...

Förresten är det söndag idag...

Ungefär så här...

... känner jag mig... Eller snarare; jag BÖRJAR dagen med att känna mig som sisådär tjugo i sinnet för att snabbt åldras ett hundratal år när jag ser allt som bör/borde/ska/skulle/måste packas... Kroppen har väl för övrigt inte hängt med så där värst vidare dom sista åren. Huvudet brukar vilja ha lite mer "action" än resten av mig :))...

Så det blev ingenting alls gjort idag.

Men igår blev bilen i alla fall besiktad (rent papper!!!), jag fick klart för mig att krukan med guld vid regnbågens slut ligger i Lönerns djup (såg en otroligt vacker regnbåge på hemvägen), lyckades handla nästan allt jag hade tänkt mig och fick dessutom tag på S så att vi kunde bestämma tid för avlämning av lite grejer på loppisen på lördag..

Fast allt det där hjälper ju inte upp att jag blev helt lufttappad idag....
Inte ett skit hjälper det...
Och grejerna som ska packas dom bara står där... Och telefonsamtalen som ska ringas blir alldeles oringda...

Och jag oroar ihjäl mig för att jag inte ska hinna, för att pengarna inte ska räcka, för att jag inte vet var fasen jag ska göra av Ufot om/när den där jäkla fotuslingen ska opereras.
Borde INTE ha läst om hur det hela går till och hur man får linka omkring efteråt! Aj och oj!!! Läskigt!!  Det var urbota jättedumt av mig! Fick liksom ännu mer "vatten på min kvarn" där... Och löper avgjort risk för att råka ut för alla stressrelaterade åkommor som överhuvudtaget finns att uppbringa.

Ja, ja... Bara att inse; allt blir som det blir... Även om jag är skeptisk till hela tjosseflöjset...
Och ja; jag ÄR vanvettigt gnällig... Vet! Men det blir nog bättre. Förhoppningsvis...
Om det inte blir värre...

Fast jag vet ju att allt blir bra till slut! Det är bara lite jobbigt på vägen till det där bra-a....
Och så inser man väl kanske att ensam är inte så där vansinnigt stark... Inte ett dugg stark om man ska vara noga... Faktiskt!
Å andra sidan kan det nog vara bra att vara lite envis och obstinat i detta läget (blir jag ju "anklagad" för att vara titt som tätt)... Tror jag... Kanske.. Eller inte...

Äh; ger upp för dagen och försöker inrikta mig på att göra något slags nytta imorgon. Tror jag... Kanske... Eller(?).. ;))

Näääää...

... nu tycker jag att det räcker!
Faktiskt tycker jag det! Har fått nog! Vill inte vara med! Går i strejk...
Eller hade gjort det om det hade hjälpt...

Var i Borås idag. På ortopedmottagningen. Bästa M ställde upp och körde. Och det var nog bra det, för attan så ont en fossing kan göra.
Ännu värre var att hr dr bestämt hävdade att operation blir av nöden tvungen. Och att det blir åtta veckor på kryckor till efterrätt.

Hur sjutton ska man kunna gå på kryckor ihop med en Uffehund då??? Verkar väl rätt kört...
Och var i hela friden ska jag göra av honom medan jag stapplar omkring och försöker att inte gå någonstans alls (gillar INTE idén med kryckor, inte alls... Kan inte gå med såna; har försökt. Funkar inte!!)

Lyckades med viss möda övertyga doktorn om att jag inte kan ens tänka "operation" innan flytten är klar.

Tror jag lägger ner hela verksamheten ett tag..
Det blev liksom lite mycket det här...

Orkar inte med mig själv, ännu mindre mer bekymmer för hur jag ska reda ut allt. Tyckte nog det räckte med alla funderingar på hur jag ska lösa det med flytt och pengar till det och allt skräp och... ja, allt det där.

Nu ska det funderas på hur jag ska fixa hundpromenader också... Och handlande och...
Nääää; fy f*n!!!!!!!!!!! (Sk*tfot!!! tycker jag!!!)

*jagfårvaragnällignärdetblirsåhärsådetså*

Vi överlevde!

Ja; sönerna (Lill-M och Mellan-M) och jag....
Har nämligen varit ute och kuskat på vägarna med släpkärra...

Måste säga att det gick bättre än förväntat! Men att backa gav jag mig inte på... Och det var i stort sett onödigt att oroa sig för den saken innan (gjorde jag; massor oroade jag mig... i förebyggande syfte)... För det var bara när jag skulle lämna tillbaka kärreländet jag kanske hade behövt göra en sån manöver. Men det gjorde jag inte. Gick alldeles utmärkt att flytta kärran till sin plats med handkraft. Inte min. Mackägarens.

Men all denna oro och en liten aning stress medför som vanligt..

.. huvudvärk...
Tur att man snart kan gå och lägga sig!!!
Men det lär väl bli lite "gråt och tannagnisslan" från Ufot. Soffan har nämligen flyttat hemifrån... Kan föreställa mig att han får lite problem inatt. Men han ska få min TV-stol istället... Lite trångt, men får väl försöka övertyga vovven om att det är jättemysigt att sussa där... Går det så går det... Annars får jag väl skaffa öronproppar (eller nåt)...
Soffan bor numera i Falköping hos Lill-M... Blir bra det, tror jag...

Imorgon är planen (som är väldigt svävande) att jag ska försöka packa lite till...

Helst utan att "fastna" i papper och böcker och foton och annat högintressant som jag inte har sett på flera år. Och helst hinna med en tur till

loppisen i Timmele.

Har varit jätteduktig och packat in i bilen. Mest för att få möjlighet att komma fram här, om sanningen ska fram. Hade satt kartonger och påsar framför lilla skrivbordet.
Och det är bra att kunna sitta där om man ska fixa lite papper och sånt.

Mycket papper vill dom ha på F-kassan om man ska få sitt bostadstillägg. Det papperslösa samhället ligger låååångt bort!!! Och det löjliga är ju att det är samma jäkla uppgifter jag lämnade in i början på det här året som ska in igen. Det är bara adressen och hyran som ska ändras på. I övrigt intet nytt...

Och nog tror jag att dom kan snoka reda på dom där uppgifterna lätt som en plätt alldeles själva... Men har kopierat och härjat här och fick nog ihop en bibba på sisådär åtta A4... Plus dom papprena jag skulle fylla i... Tre stycken var det... Mycket frimärken på det brevet...
Blev lite obstinat och skickade med en kopia av "autogiroanmälan, medgivande". Bara för att tillgodose F-kassans behov av papper. Ibland är jag löjligt snäll, hehe...

Men funderar lite på vad dom gör med alla dessa kopior (som dom redan har fått en omgång av i år)?
Och så undrar man väl lite om det inte finns något smidigare sätt att lämna in såna här uppgifter... Man kan ju faktiskt deklarera på nätet; då borde det inte vara omöjligt att få lämna ansökan till bostadstillägg den vägen också. För jag utgår ifrån att alla uppgifter jag lämnar kollas - på nätet...

Äsch! Nu sk*ter jag i hele surven och tar min gamle hund och traskar en runda innan vi kojar!