Slut på "ångermånaden"!

Igår var det sista dagen att ångra inköpet att en styck bus-hund... Fast det gjorde jag inte... Ångrade mig, alltså :-).
Fast imorse övervägde jag mitt beslut. Unge herrn väckte mig fem trettio (pip). Det åskade nämligen och det tyckte Nalle var alldeles onödigt. Och förresten ska sladdar dras ut ur diverse telefoner och TV-apparater, så nog var det bäst att den där sömniga matten klev ur sängen och fixade det som måste fixas "i händelse av åskväder", tyckte Nalle. Nåja, upp kom vi och katterna blev glada för tidig frukost. Tur att man kan glädja någon! Och hundar och matte klev ut i regnet (Uffe under protest; han gillade det inte!). Tidig frukost blev det för oss också, men sen gick luften ur matten som snabbt föreslog en liten förmiddagslur... Som väl var passade detta herrarna hund också :-). Var nog vid något bättre humör när vi kom upp andra gången, ha,ha!

Eftersom det var en månad sedan Nalle kom till oss (fast det känns som om han alltid har funnits här) serverades det torrfoder med korv igår... Något som Både Uffe och Nalle uppskattade!


"Nu katteländen ska ni har alldeles klart för er att detta är min mat!!!"



"Hmmm, jag känner att någon missunnar mig varenda korvbit, det måste vara..."



"... den där Selma! Trodde jag inte det! Du är inte så oskyldig som du ser ut; jag känner dig allt vid detta laget..."



"Man får väl försöka morra lite åt det där vita spöket samtidigt som man äter, så kanske man får ha sin lilla mat ifred."



"Suck, räknade inte med den där "mattan" och hennes kamera... Det är då själva den... Vad har jag hamnat i för konstigt hus egentligen???"

Nu är det bara att hoppas att Nalle förstår att han är en mycket älskad medlem av "tokiga familjen"... Att Uffe och han verkligen gillar varandra har jag ju sett; men han (Nalle) är en ganska reserverad typ, betydligt mer avvaktande än Uffe. Vore ju suveränt om dom kunde komma fram till att det bästa är en "gyllene medelväg"... Hälften av Uffes lite framfusiga stil och hälften av Nalles avvaktande borde bli helt perfekt! Fast å andra sidan; jag älskar dom som dom är båda två. För dom är ju himla snälla mitt i allt buset dom hittar på! Och jag gillar ju inte "kadaverdiciplin" så jag antar att jag får vara mer än nöjd med mina vovvar som dom är! Och det är jag om jag tänker efter :-)!