Sickans utmaning

Sickan hade en utmaning på sin blogg...
Man ska leta reda på sjätte kortet i sjätte mappen och visa detta...

Hade först en lite långsökt idé om att bara ta årets mappar, men det bidde alldeles tokigt, med tanke på att jag inte vill skrämma folk...
Där fanns nämligen en ganska fruktansvärd "spegelbild" av mig i nyfärgat hår... Detta är något jag helst besparar den övriga mänskligheten...
Jenny har fått en av bilderna via mail och jag misstänker att hon satte kaffet i vrångstrupen (om hon nu hade ngt kaffe tillgängligt vid den tidpunkten)...

Så det fick bli denna istället;

Ja, en något "kornig" bild tagen med mobilen (innan digitalkamerans intåg i huset)...
Minns sensationen alldeles glasklart!
Lukas fick nådig tillåtelse att äta på samma fat som Herman och Hugo!!!!!! Ja, Hugo hade väl inte haft några invändningar i vilket fall som helst, men Herman...
Han är en riktig stridis min "hemske" Herman. (Det är granne K som kallar honom så; undrar varför )

Tänkte utmana några andra bloggare, men det verkar som om de flesta redan har blivit utvalda och gjort denna utmaningen...

Så jag föreslår att ni som inte har letat i era mappar; SÄTT IGÅNG!!!

***********************************************************************

Idag har det i alla fulla fall varit strålande solsken! Vovvarna och jag har vimsat omkring i skogen (i vanlig ordning utan kamera, suck!) och hittade älgspår som inte var små, om man säger så! Uffe försvann i skogens djup, ivrigt spårande, men kom tillbaka rätt kvickt. Det var tydligen inget kul att skena omkring bland kvistar och stenar alldeles "fälf"... Synd om Uffe...

När vi kom in igen dunkade det rätt duktigt i mattens skalle... Undrar just om det där halsonda trots allt är en förkylning??? För det vill jag ju inte ha!
Hade ju bestämt att ok halsont två dagar, sen är det bra igen...

Gick i alla fall och la mig - och slocknade och sov ett par timmar... Vaknade av att fåglarna förde ett oherrans liv och studsade (hmmm, en sanning med modifikation) upp! Inte lustigt att det var ett skränande i köket! Matdags hade det varit för nån timme sedan, så man får väl säga att dom har liiite tålamod ändå... En timme kan ju vara ruskigt lång om man är hungrig ...

Dessutom hade jag lyckats sudda ur mitt medvetande att det kan behövas lite mat till människorna i huset också... Så det fick bli (pommes och korv, utan bröd)... Inte någon höjdarmåltid, men nåt i lilla magen i alla fall...
Visst är det svårt att uppbåda energi till matlagning när man mår pest?!
Man kan ju uttrycka det så att inspirationen är någon annanstans än hemma hos mig vid sådana tillfällen...
Inte för att det är mycket med inspirationen i vanliga fall heller...

Nä, nu är det dags för en kopp te med honung!!! Det lenar lite i den där "sir-väs-halsen" jag har lagt mig till med...
Den är förresten till salu! Hörde jag 50 öre bjudet???? Nähä, inte det...
Ja, ja! Jag får väl behålla eländet då...