...eller snarare fall, eldade jag igår morse...
Det hände ju så mycket roligt igår, så det var lätt att bortse ifrån att jag kände mig lite stel...
Men idag känns det, kan jag tala om!
Vad jag har gjort?
Jo, jag har (i vanlig ordning) inte sett var jag har satt mina små fossingar.
I pannrummet är det inte särskilt klokt att inte se sig för.
Det ligger nämligen ved där den absolut inte bör ligga.
Och om man inte ser sig för ramlar man...
Och ser att det är ruggigt skitigt på golvet. Mycket aska och sånt...
Undrade lite ilsket varför det var så in i bängen skitigt på golvet och låg där och gruffade om folk som inte städar. Tills jag kom på att det är jag som antas sköta den biten. Även i pannrummet...
Men följden av detta äventyr är att hela vänstra sidan av mig vill inte göra som jag säger åt den. Inte utan vilda protester i alla fall.
Så städningen av fågelburar och hus tog en jäkla tid idag. Det var väl inte riktigt så jag hade föreställt mig att det hela skulle gå till.
Och så alla avbrott i städeriet för hundpromenader och prat med katter och fåglar... Inte konstigt att det tar tid att städa då!
Harryett mår förträffligt idag och verkar trivas gott med lille/a Knut(a) som sällskap. Hon är så himla rolig, Harryett! Sitter och plirar och blinkar och liksom knäpper med näbben. När hon inte kvittrar eller snarare visslar...
Hon lyssnar väldigt intensivt på dom andra fåglarna... Hoppas hon inte börjar tjoa som Kalle bara , för då blir det nog till att inhandla hörselskydd!!!
Och så är hon ruggigt lik min Axelina som jag köpte i Vetlanda när vi bodde där... Och hade i många år! Den kraken fick hänga med i flyttsvängarna, men hon var så jättego och fann sig i alla konstiga turer med upphöjt lugn.
Det är något visst med nymfparakiter, det är bara så!
Harryett landade för övrigt riktigt tjusigt på min hand när jag höll på att fixa med kvistar och grejer idag... Och fy vad mallig jag blev!!! Och glad!!!
Ibland behövs det inte så mycket för att man ska känna att livet är alldeles fantastiskt underbart!!!
Sovdags för en Uffematte!!!
Det hände ju så mycket roligt igår, så det var lätt att bortse ifrån att jag kände mig lite stel...
Men idag känns det, kan jag tala om!
Vad jag har gjort?
Jo, jag har (i vanlig ordning) inte sett var jag har satt mina små fossingar.
I pannrummet är det inte särskilt klokt att inte se sig för.
Det ligger nämligen ved där den absolut inte bör ligga.
Och om man inte ser sig för ramlar man...
Och ser att det är ruggigt skitigt på golvet. Mycket aska och sånt...
Undrade lite ilsket varför det var så in i bängen skitigt på golvet och låg där och gruffade om folk som inte städar. Tills jag kom på att det är jag som antas sköta den biten. Även i pannrummet...
Men följden av detta äventyr är att hela vänstra sidan av mig vill inte göra som jag säger åt den. Inte utan vilda protester i alla fall.
Så städningen av fågelburar och hus tog en jäkla tid idag. Det var väl inte riktigt så jag hade föreställt mig att det hela skulle gå till.
Och så alla avbrott i städeriet för hundpromenader och prat med katter och fåglar... Inte konstigt att det tar tid att städa då!
Harryett mår förträffligt idag och verkar trivas gott med lille/a Knut(a) som sällskap. Hon är så himla rolig, Harryett! Sitter och plirar och blinkar och liksom knäpper med näbben. När hon inte kvittrar eller snarare visslar...
Hon lyssnar väldigt intensivt på dom andra fåglarna... Hoppas hon inte börjar tjoa som Kalle bara , för då blir det nog till att inhandla hörselskydd!!!
Och så är hon ruggigt lik min Axelina som jag köpte i Vetlanda när vi bodde där... Och hade i många år! Den kraken fick hänga med i flyttsvängarna, men hon var så jättego och fann sig i alla konstiga turer med upphöjt lugn.
Det är något visst med nymfparakiter, det är bara så!
Harryett landade för övrigt riktigt tjusigt på min hand när jag höll på att fixa med kvistar och grejer idag... Och fy vad mallig jag blev!!! Och glad!!!
Ibland behövs det inte så mycket för att man ska känna att livet är alldeles fantastiskt underbart!!!
Sovdags för en Uffematte!!!
Grattis, grattis till att lilla "grå-damen" landat på dej redan!
SvaraRaderaNi kommer nog att bli världens polare....det känner jag på mej, för Ni ser lika "kluriga" ut!
Övertygad om att det kommer att skvallras er emellan en hel del om både hundar och katter och karlar och annat som är värt att ta en "snackis" om!
Hon får väl hjälpa till och ersätta Granne "K" sedan....
Kram på dej, söstra mi och sussa gott! (det gör du nog redan...Hihi!)
//Jenny
Jenny; Tänk för att jag inte gjorde det! Sov alltså...
SvaraRaderaVar ju tvungen att knalla ner och se om det var lugnt hos pippisarna och kolla att kattbarnen var inne (jo, jag VET att dom går ut om nätterna, men då sover jag förhoppningsvis, he, he) och att dörren var låst och så var det en eller annan tidning som MÅSTE läsas innan lampan släcks och...
Man blir nog lite "uppspelt" av städning i mycket långsam takt...
Skämt åsido! Hade ONT så jag kunde helt enkelt inte sova... Fick traska ner och ta extra tabletter och sen var det bara att vänta tills dom gjorde vad dom skulle...
Men det går bättre idag!
Solen skiner och fåglarna kvittrar både ute och inne (OK Kalle SKRIKER, men ändå!)
Kramelikram i solen!!!
Ha en skön helg!!
SvaraRaderaBamsekramen på dig!
Sickan; Detsamma!!!
SvaraRaderaBäst att njuta av solen! Visst är det som finast nu? Knoppar på träden och lagom varmt ute :-)!
Stora helg-kramen :-)!!!
Det är som finast nu, det hävdar jag bestämt.;0)
SvaraRaderaJag hade ett par undulater en gång, de flög fritt i lägenheten och gick själv in i buren på kvällen. Och så hade vi kattorna, och det gick bra.
Ha en fin helg.
Kramar
oo vad söt hon/han är Harry-ett!
SvaraRaderaroligt höra att det gick galant med flytt, här njuts det åxå av våren...i form av slaskig snö i backar ;)
Ha en god helg!
Bloggullet; Det är riktigt roligt med fåglarna... Händer saker hela tiden (lite märkvärdiga sådana ibland, men ändå). Och det är ju aldrig riktigt tyst med undulater i huset! Dvärgpapegojorna låter mer, men dom hojtar bara en liten stund i taget (som väl är!!!)
SvaraRaderaKramen och ha en fin och solig helg!!!
***********************************
huga; Tror jag föredrar vår utan slask i backar :-). Mest beroende på att jag inte kan åka skidor numer. Jäkla rygg!!!
Visst är hon fin lilla Harryett?! Och hon blir inte bortskämd alls, he,he...
Ha en fin helg och vurpa inte! Slasksnö är BLÖTT!
Kramelikram!
Först_ Tuuuusen tack igen för den försenade, men då ännu mer uppskattade födelsedagspresenten!! Blev så glad, och jag hade verkligen inte förväntat mig det! **kramar om så det ömmar i revbenen**
SvaraRaderaMen du, så får du ju inte göra! Ramla alltså! Du skriverhemskt roligt om det, men aaaj ändå, stackare!
Vad roligt att det går bra med Harryett, visst var hon söt? Hon verkar ganska mild och finlurlig i sättet tyckte jag, eller vad tycker du? Själv sitter jag med Jumjum på axeln (han vägrar dock sätta sig där själv oftast när han är ute och flyger, utan sätter sig envist i luggen på mig...gr... ) och gosar med mitt öra...vet inte om jag ska tycka om det eller bli orolig....
Hoppas det fortsätter att gå bra med Harryett o de andra, pussa alla lurvar från mig! Stor kram från S, "Nimela"!!
Nimela; Du får väl skaffa nåt "öronskydd" för säkerhets skull, ha, ha!
SvaraRaderaTror Molly är lite sotis på Harryett. Försöker ägna lika mycket tid åt alla, men dom två är nog dom som är mest angelägna om prat och sällskap.
Och jo, jag tror nog att fröken Harryett är en mycket finurlig liten dam... Väldigt snäll, men med en liten räv bakom örat ;-). Precis som en nymfparakit ska vara!
Pussar alla lurvarna "på ryska" (i luften) blir så jäkla pälsig i munnen annars ;-)!
Tror nog hela zooet vovvar, jamar, kvitrar och hojtar (Kalle!) till dig!
Och det är välan klart att min enda sösterdoter ska ha present (även om den nu kom väldans sent, f´låt!!!)...
En revbensknakarkram tillbaka!