Läs detta inlägg hos Margus!

Har varit aningen "slarvig" med att läsa hos andra denna veckan... Skyller (inte särskilt glatt, men ändå) på granne K som envisas med att "överge" stackars mig härute i skogen...

Men inlägget hos Margus väcker en hel del tankar!
Hur har det kunnat bli så här???
Och varför accepterar f-kassans personal alla dessa märkliga regler och bestämmelser? Dom måste ju reagera, tycker man!

Faktum är ju att vem som helst kan bli långvarigt eller livslångt sjuk eller handikappad... Ingen är garanterad sin hälsa!
Något fler borde fundera lite på!
Tycker jag!!!

Påverkad

Ja, inte av något berusningsframkallande precis ...
Snarare av alla flyttar som sker omkring mig.
Mer specifikt grannens flytt...
Och om den tycker jag INTE!

Har försökt "jobba" mig förbi alltihop.
Dvs; hittat på allt möjligt konstigt för att slippa tänka för mycket.
Så har jag fått landen rensade, gräset klippt, fåglarna omflyttade (klar påverkan av vissas flyttyra!!!), huset någorlunda städat, blommor inhandlade, "stora" frysen är avstängd och ska förpassas ut i garaget nästa vecka.
Mellan dessa aktiviteter har jag legat i lille sängen med dundrande huvudvärk.

Hur K känner sig kan jag bara gissa ...
Att packa ihop allt hon och M hade, att slänga massor som inte gick att ta med och att "säga adjö" till huset dom köpte för att leva i måste vara hårt...
Men samtidigt är det ju jobbigt att "dra runt" en så stor trädgård själv, och huset är väl i största laget när man då dessutom jobbar heltid.

Så det är inte det att jag inte förstår att detta är det rätta för K att göra!
Men att jag kommer att sakna henne är ju alldeles självklart...
Tomt blir det!!!
Och jo; jag vet att hon inte försvinner längre än in till stan, men det blir ju inte alls samma sak...
Har ju aldrig haft någon bättre granne heller... Och jag har ju att jämföra med, som jag har flyttat omkring i mina dar...
Granne K och "tant" Alice i Vrångfall står i en klass för sig när det gäller att vara en alldeles fantastisk granne. Så är det!!!

Vi fikade i alla fall här igår; kaffe och räkmackor.
Och Herman var väldigt närgången; han trodde nog att han skulle kunna flörta till sig en eller annan räka.
Han har blivit helt hopplös med sitt rännande på bordet.
Och envis som attan är han, den lille banditen!

Får försöka trösta mig med mina rosa pelargoner .
Och där kan vi ju snacka om påverkan!
För jag brukar ju ha röda blomster i mina krukor, men sonens lilla flickvän har rosa som sin älsklingsfärg, så det verkar ha smittat lite, ha, ha!

Nu ska jag försöka bli färdig med mina göranden här, så att vi kan komma ut i det fina vädret en stund...
Visserligen är hyresvärden här och dundrar omkring med traktorn (helgro, var köper man det???), så det blir till att hålla vissa bushundar kopplade, men vi kanske kan hitta på en lösning så att vi kan utnyttja vår tjusiga utemöbel...
Det blir nog lunch i det gröna idag!!!

Säger som J...

...AJ, AJ och OJ, OJ!!!

Fast INTE atjo... För jag är inte det minsta förkyld, däremot lider jag svårt av sviterna efter trädgårdslandsrensande som jag ägnade mig åt igår.

Sonen frågade lite försynt om jag möjligen hade rullat mig i jorden. Så jag antar att jag var rätt skitig när jag äntligen kände att jag var så färdig jag kunde bli med dom två ynkliga landen på framsidan.
Och hundarna såg inte bättre ut dom , skitiga men glada!

Men var fasen kommer allt gräs ifrån??? Det ska väl inte växa i landen, heller?!
Vore ju trevligt om det växte gräs i det som ska vara gräsmatta, men som här benäms "mossmatta". För där är det minsann bara spridda strån. Tyvärr tillräckligt många för att man ska vara tvungen att ge sig till att gå en vända med gräsklipparen emellanåt...

Men i landet var det inte nådigt med gräs, så det blev till att ta till vassa otäcka (fd dyng-) grepen för att få bort eländet.
Misstänker starkt att det var en hel del annat som rök iväg på kuppen, men det får ta mig sjutton vara så. För jag ger attan i allt vad land heter idag!!!

Däremot har jag suttit och tittat i tidningen (ja, denna månaden ut finns det lokalblaska i detta fattiga hushåll...) och såg att det såldes pelargoner på ICA i stan för 160:- för åtta stycken. Och det fanns rosa...
Ska det satsas på den rosa färgskalan i år så bör det ju bli rosa pelargoner också!
Och dom jag försökte vinterförvara gick ju hädan. Det var KALLT i vintras. Och förresten var dom röda. Och det hade ju blivit alldeles galet, om man nu ska vara konsekvent.

Får nog bli ett överslag på den ekonomiska fronten... Allt hänger på när skattepengarna dyker upp. Men vad jag har förstått kommer det in pengar vecka 24, och stämmer det kan man kanske "låna" 160:- av dom räkningar som inte förfaller förrän veckan efter...
Törs man???
ÄH, vad fasen!
Jag gör så!!!

Lite sol och lite blommor måste man ha!!!

Långhelger är ett "älende"

Åtminstone om man är eremit av naturen...

Tycker det är skitjobbigt när hyresvärden kör med gräsklipparen precis utanför våra fönster.
På "vår" gård, ska väl påpekas... Dvs den del av gräs(läs moss-) mattan som var sagt skulle ingå i hyran.
Har något emot folk som ändrar "regler" efter dag och humör.
Är nog av den uppfattingen att har man sagt att "i din hyra ingår detta" får man för fasen stå för det också. Eller i rimlighetens namn sänka hyran. Tycker jag. Inte dom.
Läget är med andra ord rätt låst.
Är det någon som har ett litet hus i skogens djup att hyra ut till en stackars matte med ett otal djur?

Idag har vi skjutsat lilla S till bussen...
Det hela blev en aning äventyrligare än jag var beredd på...
Höll nämligen på att bli prejad av vägen av en

traktor. Ingen leksakstraktor alltså.
Hade nog önskat att det hade varit så.

Det är bara att konstatera; en del gubbar skulle ge sjutton i att ge sig ut på vägarna. I all synnerhet med stora traktorer med stora "skit"kärror efter.
Och att han försökte trycka ner oss i diket såg både sonen och S, så det var inget jag inbillade mig som jag trodde först.
Men den gubben ÄR dum! Har jag tyckt sen jag träffade honom första gången för åtta år sedan och den uppfattningen står fast!
Men jag funderar på att ringa "farbror polisen" och höra med dom om man verkligen bör köra såna stora ekipage helt utan tillstymmelse till backspeglar och lyse.
I min värld verkar det "rätt" knäppt, men det är kanske så det går till i "riktiga världen"?

***************

Men i övrigt har det varit en kanonhelg!!!
I torsdags kom lilla S och det är alltid jättekul. Hon är verkligen en snäll och väldans trevlig liten tjej! Jag har en oförskämd tur med mina svärdöttrar!!!

I fredags kom min älsklingsdotter körandes. Något som tydligen alla utom jag visste om :-)! Fick något av glädjechock.
Har liksom inte riktigt vant mig vid att hon har körkort och faktiskt KAN komma alldeles av sig själv...
Och prinstårta hade hon med eftersom lillebror fyllde år i går.
Han firar flera dagar den!

Och igår fyllde sonen (den "lille") tjugo år! Vad fort det har gått!!! Man kan knappt fatta det, att den "lille skiten" redan är så stor.

Det är det här med tiden som rinner iväg!

Imorgon är det den 25 maj.
Och ett år sedan vi åkte till Falköping och hämtade lille Nalle...
Så imorgon blir det grisöron till två älsklingsvovvar!

Och nu ska det gås ut med nämnda vovvar och fixas lite mat till dom och fjäderfäna...
Matten tänker kolla om det finns någon smörgåstårta kvar. Chansen är nog ganska minimal, men hoppet är väl det sista som lämnar en, eller hur?

Jag har bestämt mig för att försöka att inte fundera så mycket på om och hur och sen...
Så när jag var iväg igår och handlade passade jag på att köpa ett par blommor till "verandan"... Ja, det är ju egentligen bara ett litet tak och räcken vid ytterdörren, men det är vad jag har att förfoga över...

Men på något sätt känns det lite mer ombonat och nog blir man glad av blommor!
Som synes satsar vi på den rosa färgskalan i år...
Undrar om jag är påverkad av lilla S???
Kan nog vara så ...

Lilla Molly gömmer sig när matten kommer och vill göra rent i buren,
för hon har...

...lagt två små ägg, som hon troligen hade tänkt ha för sig själv...
Kände mig väldans elak, men jag tog bort dom med tanke på hur illa det kan lukta om dom går sönder och kletar ner hela burbotten...
Molly är inte ett dugg impad av matten idag, kan jag meddela...
Men matten kan ju konstatera att alla tveksamheter, om huruvida Molly var en Molly eller en Moltas, nu är helt utraderade från jordens yta.
Molly ÄR en Molly !!!
En "kobra-Molly"!

Och detta är världens mest väluppfostrade katt - inte!
Han (Herman) satte sig och fån-glodde på min lilla mat och brydde sig inte om att jag bad och hotade omväxlande att han skulle gå ner från bordet...
För dom får faktiskt inte vara där, åtminstone inte när jag äter...
Och helst inte annars heller.
(Fast dom är ju i ärlighetens namn något av ögontjänare hela högen, så vad dom gör när jag inte ser är nog en sak för sig)

Det är alldeles för lätt för kattgänget att ta över och visserligen behöver jag gå ner en del i vikt, men det finns ändå gränser... Tycker jag - inte dom... Katterna alltså!
Är det nån som är intresserad av att överta ett väl sammansvetsat gäng på nio stycken oupfostrade, glupska typer?
Fem minuter, alltså!
För längre än så vill jag inte vara utan dom små ligisterna ...

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

I övrigt är det ju helg imorgon och då kommer lilla S och hälsar på oss tills på söndag...

Och "mellan-M" och hans J (med mitt bonusbarnbarn J) flyttar ihop i en lite större lägenhet. J ringde och meddelade att hon har fått nyckeln och har börjat kånka kartonger och att hjälp är på väg. För det är mycket kånkande och J har ont i ryggen. Och känner jag fröken rätt ger hon järnet ändå, utan att tänka på att det kommer surt efter...
Sonen har meddelat att vi (J och jag) är lika envetna båda två (?)...
Tycker att han pratar så konstigt ibland; förstår inte vad han får allt ifrån?
Han har nog lite väl livlig fantasi, den!!!
Men jag är så jätteglad för att han har "hittat" J och att han är så himla lycklig!

^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^

Nu lever vi på hoppet om något bättre väder i helgen...
Det har regnat idag, men åskan som det hotades med kom aldrig hit... Och det är lika bra det, för om åska tycker jag inte!
Man är allt bra liten när det dundrar runt knutarna ...
Ja, jag är väl inte skräckslagen, men det är en aning obehagligt, tycker jag!

Eftersom jag har varit "duktig" och städat (åtminstone flyttat skiten) idag, tänker jag sätta mig med en kopp te och en av mina låneböcker och bara "försvinna" från omvärlden en stund...
Det är rätt skönt att få göra det ibland...
Ja, egentligen helst ofta, ha, ha!



TREVLIG HELG!!!

Funderingar om "huru och varföre"

Sitter och går igenom alla mina utgifter och försöker hitta saker jag kan "spola". Lokaltidningen och boxerabonnemanget har åkt ut...
Försöker komma ihåg bindningstider för vissa andra "åtaganden", men nu snurrar det i skallen, så jag ska nog gå ut i skogen en stund...

Talade i alla fall om för den stackars killen som tog emot mitt samtal om boxerabonnemanget varför jag var tvungen att säga upp det...
Hans kommentar var på ett ungefär "ska inte dom som är sjuka och handikappade ha samma rätt till att se vilka program dom vill på TV?". Och det kunde jag ju tala om för honom att som sjukpensionär inser man att man lever utanför det här med rättigheter.

I och för sig är det väl en hel del man kan se ändå, och jag sover ju mest framför TVn, men det blir inte roligt för sonen...
Han känner ju att han är piskad att skaffa annan adress och visst var, och är, han på väg ut. Han är ju dock tjugo år nästa lördag, min lille, store älskade son.
Men det känns inte bra att det blir så här!
Är mycket för att bestämma själv hur jag ska göra och gillar absolut inte att bli "skriven på näsan" när och OM jag ska göra si eller så!

Och så alla bekymmer med varifrån han (och jag) ska få pengar så att vi kan klara vår försörjning...

Näää; nu går jag och hundarna ut och ger fan i räkningar och f-kassa och hela tjosseflöjset!!!

När jag kommer in ska jag laga lite mat!
Lyxigt ska det bli!!!
Lax och potatis och lite sallad till det! (f´låt pippisar, men jag snor lite av er mat )

Och imorgon är en annan dag...

(ngt f-kassan borde tänka på, ha, ha!)

Hur mycket skit ska man tåla?

När jag hittar brev från försäkringskassan i brevlådan blir jag alltid alldeles kall!
Första tanken är; hur mycket ska dom nu minska min ersättning med...
Men denna gången höll jag på att få spel!!!

Jag visste att vi skulle "bli av med" ca fyratusen kronor i månaden i och med att bostadsbidrag och dom bidrag som sonen har haft när han har gått i gymnasiet försvinner.

Men att det dessutom skulle minskas på bostadstillägget hade jag inte i min vildaste fantasi kunnat tänka mig. Trodde i min enfald att detta skulle plussas på eftersom bostadsbidraget försvann. Hyran är nämligen minskad med motsvarande belopp i beräkningen av bostadstillägget.

Men nu ska min arbetslöse son betala halva hyran om han ska bo kvar här...
Och med vilka pengar då?
Han har ju som sagt precis slutat gymnasiet och har ingen A-kassa eller annan ersättning att vänta...

Fast är reglerna såna så är dom ju det...
Men man kan ju vänta sig ett något (hmmm) trevligare bemötande.
Det är ju illa nog att man funderar på om man ska gå ut i skogen och hänga sig för att man inser att det är "rätt" kört...
Men när man får höra att "Ja, antingen får du väl slänga ut honom eller kan du ju gå till socialen. Du får ju bidrag redan så det är väl inte direkt nytt för dig? " Detta sagt med en mycket snorkig ton...
Det var då jag blev ARG!!!
Och talade om för den jäkla donnan att hon hade alldeles fel jobb...
Jag har så himla svårt att fatta varför folk ska vara så elaka?! Hon måste ju ha hört att jag blev alldeles lamslagen av beskedet hon gav...

Jag menar inte alls att det är hennes fel att bestämmelserna är sådana, men nog tycker jag att man bör vara lite mer "serviceminded" när man sitter på ett sånt ställe. För det kostar faktiskt ingenting att bemöta sina medmänniskor med respekt.
Även om människan ifråga inte har några pengar...
Och förmodas leva på bidrag. SUCK!!!

Och jag bör väl påpeka att jag har pratat med trevliga människor på F-kassan också... Även om det märks att det har blivit ett mycket sämre arbetsklimat på det stället, för man blir oftare väldigt otrevligt bemött när man vill ha svar på sina undringar.
Det är därför jag drar mig för att ringa dit och fråga...
Men nu var det väl på sätt och vis tur att jag gjorde det, för tänk vilken chock det hade blivit att få ett beslut på betydligt minskat bostadstillägg när man förväntar sig ett högre belopp...


Nu har jag som väl är ett par månader att försöka "ragga pengar".
Lite fundersam över var, bara...
Pappa säger som vanligt att han hjälper mig med vad han kan.
Men nog förstår han att det känns alldeles fel att inte kunna klara sig själv...
Och barnen menar att "vi löser detta också, mamman!"
Fast faktum är att jag känner mig ruskigt "billig"!
Att behöva tigga till hyra och mat; aldrig att jag trodde att det skulle kunna bli värre än det var...
Men det är klart att det kan. Bli värre, alltså...

Kvällsbönen blir hädanefter;

Må någon avsätta alla helgalna politiker och tjänstemän ,
som inte förstår vad dom ställer till med, med sina lagar och förslag.
Lär åtminstone dom dumskallarna att göra konsekvensanalyser
INNAN dom klubbar sina beslut.
AMEN!

Falköping tur och retur

Idag har jag och hemmavarande sonen, "stor-son" och svärdotter varit och hälsat på "mellan-M" och hans nyblivna fästmö och hennes lilla dotter.
Hade med en smörgåstårta eftersom det var "mellan-M"s födelsedag igår, och detta var vad han önskade sig.
Och det var ju bra, för vi fick ju nytta av hans present allihop !!!

Och dessutom tror jag att det var bra för mig att få komma iväg en stund och skingra tankarna...

Pratade nämligen med en mycket otrevlig människa på f-kassan igår och känner mig både ledsen, arg och framför allt kränkt.
Återkommer med "fakta i målet" när jag har lugnat mig lite...
Är fortfarande så förbannad så jag klarar inte att skriva om det utan att jag blir så argsint så att tårarna bara sprutar...
Men jag talade om för denna "människa" att hon hade alldeles fel jobb; så pass fann jag mig i alla fall...

Så det var verkligen jätteskönt att få komma hem till lilla J och ännu mindre J (ha, ha! jag har blivit "låtsasfarmor", ju!!!!!) och "mellan-M".
Dom är på väg att flytta ihop, så dom lever liksom i kartong just nu.
Fick se var deras nya hem finns och nu kan jag ju hitta dit också (om inte minnet sviker, förstås ).
Känns så underbart att se hur glad mitt lilla "låtsasbarnbarn" är för både sin mamma och sin "låtsaspappa"... (finns det något bättre ord för detta "låtsas"? Plast låter så fånigt, tycker jag!)
När jag tänker på hur djupt nere sonen var innan han träffade J och ser honom nu kan jag ju inte annat än vara fruktansvärt tacksam och glad!

Tänk att alla tre sönerna har träffat så fina och snälla tjejer!
Det kan man inte vara nog glad för!!!
Älskar dom allihop så jättemycket och önskar att det ska gå bra för dom alla!
Och min älsklingsdotter är värd ett kapitel för sig...

Så mitt i allt "älände" kan jag konstatera;
JAG ÄR RIK!!!

Ha en fin fortsättning på kvällen!!!

Lässvårigheter

Med tanke på hur mycket jag läser blev jag nästan lite generad
när jag "läste" annonserna i UT imorse.
Ja, läste och läste; det kan väl diskuteras ...

Trodde att folk var helt galna och ville sälja damm-partiklar...
Jag menar; vem fasen vill köpa sånt???
Det brukar väl krylla av sådana i nästan varje hem?!

Nääädå!
Det var damm-artiklar dom skulle sälja...
Varför uttrycker sig folk så tokigt i små radannonser som ingen halvsovande människa kan läsa???

Hämtat "Herr Son" i stan

På hemvägen fick vi se dessa två tranor.
Dom blev inte så där vansinnigt förskräckta när vi stannade,
men som vanligt var kameran inte där jag var...
Och med mobilen blir det inte riktigt bra när man är på lite avstånd.

Sonen försökte zooma, men suddigt blev det!
Man blir imponerad av dessa pippifåglar!
Stora och coola ...

Nalle är nog...

...lite "måndagströtter"
Matten kliade sig lite i huvudknoppen och påpekade att "det där ser då inte så värst bekvämt ut..."

"Ok då! Bättre så här? Fast du ligger minsann på tvärsan i sängen ibland, du också! Så det så" ; menar lille Nalle

**********************************
Har varit på biblioteket och bytt ut lite böcker. Fortsatte till Timmele för att handla. Typiskt nog var det vägarbete, ny beläggning skulle på, så det var köer.
I och för sig har jag ju ingen brådska, men man blir ändå lite stressad av sånt.
Men jag kostade på mig ett "smile" åt den stackars trafikvakten. Och fick ett glatt leende tillbaka av den unga damen!
Och sånt lever man på en stund !!!

Ha en alldeles förträfflig veckostart!!!

Ägnat en stund åt att...

... kika runt på lite olika bloggar.
Hos "tefrossa" hittade jag detta;

Att vara lite snällare

Grundades 2007. Finns på Facebook.

Skickar snällhetsuppdrag via mejl varje månad. Exempel: lägg en chokladbit på en kollegas skrivbord, gå fram till någon på stan och säg att hans/hennes frisyr är cool, erbjud någon plats under ditt paraply.

Känd medlem: Stefan Einhorn, författare till boken Konsten att vara snäll.

Helt klart något att tänka på!!!

Lite snopen...

...blev jag allt när jag kollade klockan imorse!
Jag, som inte brukar kunna sova om mornarna, utan vaknar så där vansinnigt tidigt (typ klockan halv sex eller så), slog upp mina blå (eller snarare melerade, enligt passet) klockan tio över sju!!!
Och inte har jag varit vaken så där många gånger inatt heller...

Tänk vad lite sömn kan göra på humöret!
Blev inte ens lite upprörd när Mjauritz kom inramlande med en alldeles död liten mus i truten . Inte så att jag hoppade upp och klappade mina små händer precis, men jag hojtade inte heller...
Och det var ju till fördel för sonen, som fortfarande sover som en liten gris... Om nu grisar sover på något speciellt vis, tro?!

Idag kanske man kan tänka sig att göra något vettigt istället för att gå omkring och blänga på allt som borde göras...
Tanken är god!!!


Och en kopp förmiddagskaffe är inte fel!
Även om man är relativt vaken, ha, ha!!!

I läsande läge..

... har jag hamnat efter golvtorkandet...
Ja, jag har städat färdigt det jag skulle ha gjort igår!
Så belöning var jag ju tvungen att få, tycker jag!
Det är ju inte så ofta jag gör vad jag föresätter mig... Även om viljan finns finns ju inte alltid orken.

Har börjat läsa om böckerna av en av mina favoritförfattare, Brian L Weiss.
Han är psykiatiker och har sysslat med regressionsterapi. Och jag tycker att det är så intressant. Och trösterikt på något sätt...
Dessutom trodde min mormor stenhårt på reinkranation och övertygade mig också. Måste ju tro på vad min älskade mormor sa...

I alla fall kan jag varmt rekommendera dessa böckerna till dom som är intresserade.
De titlar jag har är; Många liv, många mästare; Kärlek liv efter liv;
Tidigare livs läkande kraft; Budskap från mästarna och En själ - många liv.

Jättespännande fallbeskrivningar och, som sagt, trösterika!!!

Man behöver ju inte vara övertygad om att reinkranation finns för att läsa om det... Även om jag nu blev itutad detta av mormor :-)!
Men min mamma tyckte det var "blaj"!
Och mina barn tycker det är konstigt...
Tro i varannan generation, med andra ord ...
Men det får väl vara gott nog!

Och visst är det en spännande tanke?

Ha en fin fredagkväll!

Städdag, blääää!

(visst är det så :-)! Helt klart vädret det är "fel på"!!!)

Och eftersom det regnar känns det hela ganska meningslöst... När jag väl är färdig och har varit ute med ligisterna (ja, ja! Hundarna då...) är det troligen rätt skitigt på golven igen.
Men så är det ju det här med fågelburar och kattlådor och...
Och det är allt rätt skönt att ha det gjort!!!

Men visst ser det urtrist ut?
Fördelen ska väl vara att allt pollen liksom försvinner i tomma intet.
Så det är ju rätt gott för lilla nosen att det regnar...
Man måste ju försöka hitta ljusglimtar i tillvaron.

M-ett är en riktig liten "mamma-gris"!
Trots att han faktiskt är större än fostermamman Kattastrofen...
"Precis som om inte alla M-pojkarna är större än du, va" ; tycker M-ett när jag påpekar att han är "för stor" för att gömma sig hos mammakatten så fort det händer något som han inte gillar.

Och så ett mycket dåligt kort på de nya bebisarna...
Typiskt nog tog batterierna i kameran slut precis när jag hade tagit denna bilden...
Men jag kan meddela att nu finns det sex stycken undulatbebisar i mycket skiftande storlek...
Tror att den siste/a kläcktes igår eller inatt... Den är så minimal att jag nästan inte vågade flytta den när jag skulle städa holken.
Men nu har jag ju min alldeles utmärkta transportbur, med en fin linnehandduk i botten, att lägga bebisar i så det äventyret fick den lille/a kraken uppleva redan sin första dag. Men allt verkar vara frid och fröjd i undulatburen nu!

Men nu får jag nog ta mig samman och göra det jag skulle ha gjort för länge sedan. Är ju som bekant bra (jätte-jättebra!!!) på att skjuta upp saker jag inte vill göra till en annan gång.
Men mattorna ligger ute, sängarna står här alldeles lakanslösa och inte en handduk finns kvar i badrummet...
Antar att det är dags!

NU ska jag....


Ett litet PS så här på "tidiga kvällskröken" (18.25 pip)...
Jag har INTE städat färdigt... Mattorna ligger kvar därute, men sängarna har fått lakan i alla fall, och det får vara gott nog!
Visst är det "lätt som en plätt" att inte göra det man har föreställt sig att man ska?
Eller är det bara jag som är sån???
Huva! Då får jag ju nästan skämmas - lite

Växlande molnighet...

... har det varit idag!
Lite regnigt på förmiddagen, men framåt eftermiddagen sprack det upp lite och solen kikade fram.
Det har inte varit särskilt varmt; jackan har allt åkt på när vi har varit ute på våra små expeditioner, vovvarna och jag. Ja, jag har alltså haft jacka; Nalle och Uffe anser att sånt är fjompigt...

Nu börjar till och med ekarna skifta i grönt...
Det är något visst med dessa stora träd. Något lugnande på nåt vis...

Harryett ville inte vara med på bild, men...

... till slut insåg hon att om hon skulle bli av med den där envetna matten var det bäst att posera .
Det är faktiskt ruggigt synd om djuren i huset i skogen!
Matten har dom mest märkliga krav på sina "med-djur" i hushållet...

Men min högt älskade Gunnar, han kan posera han!!!
"Blir det bra så här, matte? Tror att jag sitter nästan mitt i gungan!!!"

Och hos Alma och Anton finns det fem små bebisar. Ett ägg är fortfarande okläckt, men än finns nog möjligheten att det blir något av det också.
Så det blir i alla fall några små undulater till zoo-affären som blev "blåsta" på den förra kullen .

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Läst i "Bok för stygga flickor"

En optimist är en kvinna som
betraktar fettvalkarna som kurvor

Ha, ha!!! Jag ska bli optimist! Omedelbums!!!