Hjärncellsgymnastik á la svårmanövererad

Kan inte sluta fundera...
På allt och hur, var, när, vem och varför...
Framförallt på varför!
Varför jag har så mycket märkliga tingestar som jag bevisligen aldrig någonsin använder... Och varför bakstycket på lilla vita tunga otympliga skänken är löst. DET kan man ju verkligen fråga sig! Tycker jag.
Mycket konstiga saker man upptäcker när man ska flytta bohaget...
Och varför bilen släpper färgen på skärmarna. Ganska (mycket) onödigt kan man ju tycka. Och när S ska få tid att fixa detta och hur mycket pengar som ska ut då då...
Och så undrar jag rätt mycket hur lilla svärdoteras rygg mår efter vår soptippefärd igår. Jisses, en sån massa bråte vi fick iväg! Vi jobbar bra när vi vill, vi! Min rygg mår rätt kasst, påstår den... Inte blir den gladare när jag konstaterar att på torsdag ska det kånkas grejer till lägenheten igen. Kanske rent av till förrådet också. Fd granne K ska i bästa fall dyka upp här och hjälpa mig då. Av någon anledning dyker den där låten "With a little help from my friends" upp i skallen alltsomoftast numera :))... Och vilka vänner jag har!!!



Kanske vore bra om man kunde släppa alla funderingar och försöka intala sig att allt blir så bra så...
Tänk om man kunde teleportera hele skiten från här till där! Vore nåt det!!!
Eller sig själv till någonannanstans där det är lite varmare och det inte står en massa grejer i kartonger överallt... Drömma går ju!!!