Lillsaaben har fått en rejäl genomgång. Och det är inga fel på den!!!
Att jag blev alldeles jättelättad är väl nästan en underdrift. Jag är medveten om att jag har köpt en gammal bil och att jag riskerar en del, men å andra sidan tar man ju en rätt rejäl risk med en dyrare bil också... Och denna passade min plånbok. Just nu. Om jag någon gång får råd skulle jag ju gärna vilja ha en miljöbil (av något slag). Men just nu är detta det bästa för mig. Tror jag.
Och eftersom folk här i lilla Hössna är helt fenomenala, kan jag konstatera att en av mina grannar tvärs över gatan engagerar sig i försäljningen av Missilenbilen med hull och hår. Han har helt enkelt "lagt ut" en blänkare på sin FB-sida. Han förklarade att han har massor av "vänner" och det kan ju vara någon som är intresserad av en "pysselbil" för en billig penning. Dessutom hör han sig för på sin arbetsplats och bland vänner och bekanta. Och säger att "visning av bilen ska ske efter klockan fyra". Jag anses nämligen vara för mjäkig för att göra bilaffärer... Ligger kanske något i det *suck*...
Imorgon ska den "nya" 9-3an testas lite mer. Tänker mig en sväng till "storson" i Landvetter... Spännande att se hur jag och "Lilla Spöket" kommer överens :)... Det är så mycket knappar och lampor och gudvetvad så man blir helsnurrig. Har hittat radion/cdn i alla fall...Råkade komma åt knappen, bara så där. Blev lite skärrad när den plötsligt började "hojta", i mitt tycke helt oprovocerat... Inte bra när man kör på motorvägen...
I bästa fall kan sonen visa mig hur man avlarmar bilen inuti. Kan nog vara bra när Ufot ska sitta kvar ensam... För det går att göra, såg jag i instruktionsboken. Märklig bil detta! Och förmodligen skulle jag väl kunna läsa mig till det hela, men jag är av naturen rätt lat och kan jag gå genvägar för att få reda på saker gör jag hemskt gärna det...
Nästa vecka ska det hälsas på en gammal pappa. Längtar efter honom, gör jag!
Han har lyckats ringa och vi pratade en bra stund i fredags. Klart och redigt! Såna stunder är guld värda! För ibland är det snurrigt värre... Demens är en fruktansvärd sjukdom. Både för den som drabbas och de anhöriga...
Tror att pappa mår dåligt av att veta att han glömmer och att han vimsar till saker och ting. För honom blir det förmodligen lättare när han inget vet. Hur det blir för oss vågar jag banne mig inte tänka på.
Just nu njuter jag i fulla drag av dom tillfällen vi kan prata och minnas tillsammans.
Och nu får jag nog ta mig samman och plocka ihop lite här och stoppa mig i säng om vi ska komma upp och iväg imorgon.
Blir spännande (nja...kanske) att höra vad sonen tycker om mammans inköp av bil. Har inte berättat än. Vet han spelade han bra teater när vi pratade idag :).... Kan ju tänkas att lillebror har "läckt", men jag tror inte det. Han brukar kunna hålla tyst, "lill-M"... Nåja; jag har ju gjort det så det går inte att ändra på det nu... Och det är ju jag som får dras med mitt val. Så är det bara!
Inlägg
