...av hundträffen i måndags! För matten gjorde som hon alltid gör... Gör innan hon tänker. Satte alltså in en annons och sökte helt enkelt efter en liten kompis till Uffe.
Och vi har fått ett himla intressant svar!!! En liten blandraskille på två år som ser helt bedårande ut... Så om allt klaffar ses den lille spjuvern och Uffe i Falköping, antingen denna eller nästa helg.
Har givetvis i vanlig ordning "plågat" omgivningen med beskrivningar av detta lille underverk (förlåt Jenny och mammamia och L och resten...). Har till och med gått så långt att jag har ringt till "min" favoritkennelägare, numera före detta kennelägare, och tiggt om goda råd och peppning. Tur att dom är härdade U och P :-)!!! Och tur för mig att dom finns och alltid ställer upp och snällt svarar på alla tokiga frågor!
Nu håller jag tummar och tår för att det hela ska "gå vägen" och att nuvarande ägare inte ångrar sig. Det är ju ett förtvivlat svårt beslut att ta, detta med att lämna bort sin hund, så jag förstår mer än väl om dom ångrar sig... Det är kluvna känslor detta! Jag vill ju så gärna att det ska fungera, för jag tror att Uffe skulle bli mycket gladare och nöjdare om han får en kompis. Hur väl jag vill så är jag ju ingen hund och kan följdaktligen inte heller uppträda som en sådan. Men samtidigt är jag medveten om att A-K har det jättejobbigt med detta att hon har beslutat att lämna sin hund... Ja, det är inte lätt detta!!!
Men Noah då?! Jo, han söker nytt hem. Pratat med E idag och hon insåg redan i måndags att det inte skulle funka med två så stora hundar hos mig. Men om någon känner någon som vill ha en, visserligen rätt stor, men vansinnigt charmig och trevlig vovve, hör av er så förmedlar jag kontakten!
onsdag 14 maj 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja det är roligt när något engegerar så! Hoppas allt ska lösa sig med nya och gamla vovvar!
SvaraRaderahuga; Ja, när man är en "glad" sjukpensionär gäller det att ha lite att engagera sig i... Annars blir det ganska trist!
SvaraRaderaOch jag känner att jag får så mycket tillbaka av djuren... Och inte bryr dom sig om om jag är lite grinig emellanåt, alltid är det någon som kommer och försöker trösta och muntra upp!
Vad vore vi utan våra älskade djur!
SvaraRaderaHa en härlig söndag!
minigrisen; Nog vore det bra tråkigt utan dom!!!
SvaraRaderaHa en härlig söndag du oxså! (Fast fasen så kallt det var att gå hundpromenad i morse, huuu)