Upp som en sol och ner som en Uffematte...

Det började bra!!! Jo, liiite stressigt, men mest för sonen, för han hade inte kommit ur sängen, när mamman kom nerflåsande och tjoade att "klockan är mycket, upp för sjutton"... (ordvalet var inte direkt tryckbart; ibland är det bättre att inte vara helt sanningsenlig)

När sonen lyckligt kommit iväg och katterna fått mat tog hundarna med sig matten till postlådan för lämning av brev (lantbrevbärare är BRA!) och hämtande av tidning. Och i den tidningen hittade jag detta :-)!




Så sant, så sant!!!

Det var efter frukost och visst "städande" och plockande på övervåningen det hände... Jag, som alltid anklagar mina stackars katter för att välta ner blomkrukor och annat, STÅR OCH SLÅR SÖNDER FÖNSTERLAMPAN I KÖKET!!! Hur jäkla klumpig får man vara?????
Att jag pajar glas och koppar när jag diskar är väl en sak, men detta!!!

Gjorde vad jag skulle och tog hundarna på släp till postlådan en gång till. Denna gången för att hämta post. Och i ett något hetsigare tempo än första turen... Det var i alla fall inga räkningar med och det får man vara glad för!
När jag kom in fixade jag mig ett par mackor med ishavsröra och en kopp kaffe. Det var nog bra, för plötsligt kom jag att tänka på köket i Vetlanda... Och där hade jag minsann två skomakarlampor över köksbordet. Den ena hänger alltså i mitt köksfönster här i Flårekulla och den andra låg i en låda i kläd-(läs skräp-)kammaren. Ibland är kaffe rena mirakeldrycken :-)! Så nu är skärmen hämtad och ska "bara" (med tanke på hur jag bär mig åt,hmmm) diskas, så hokuspokus; hel lampa igen!

Ska fixas innan sonen kommer hem. Vissa saker ska man hålla för sig själv ;-)!