Så var det fredag igen...

... och idag har jag gjort det jag inte orkade igår... Torka golv är inte roligt. I all synnerhet inte när migränen dunkar i skallen. Jag blir så fruktansvärt gnölig och lättirriterad. Konstigt hur man reagerar :-)






Detta är mitt häst-"barnbarn" som äntligen har kommit till dottern för gott. Humla har blivit så illa behandlad av sin fd ägare, fel foder, ingen motion osv. Häststackaren har fång och den där riktiga busglimten hon brukade ha lyser med sin frånvaro. Men när hon inser att hon är med matte M igen kanske både glimten och utseendet kommer igen. M har haft Humla "på foder" i många år tills uppfödaren fick för sig att han skulle ha ett föl efter henne. Men att ta föl på en elva år gammal häst som inte har fått någon avkomma tidigare är väl inte så där värst genomtänkt... Och nu är hon äntligen tillbaka, vår lilla älsklingshäst!



Överraskningar kan man få när man städar fågelburar! Bara kolla vad Rosa har lyckats med! Sicken en va?!



Så här dimmigt och trolskt var det i torsdags morse när jag körde sonen till bussen... Allting ser så mystiskt ut när det är dimma; till och med solen gömde sig i molnen och såg så där lite allmänt diffus ut.




Och när det regnar är det smart att göra som lille Hubert! Man skaffar sig ett alldeles eget vattenavvisande "tält". Nog undrade jag först var för någonstans kissen fanns när han "jammade" och ville ha lite uppmärksamhet... Han är inte dum, min lille "bebis-katt"! (Tur att han inte kan läsa; annars hade jag nog fått mig en skopa ovett. Han är ju hela tre år och ingen bebis alls!*S*)

Det blir lite glest mellan blogginläggen nu. Har en förskräcklig massa migrän. Storkonsument av zomig rapimelt är jag! Antar att fibron och ryggen tycker att det är ganska onödigt att kliva upp klockan nästan mitt i natten och ränna med hundar och köra bil... Trodde väl aldrig att det skulle bli så här jobbigt att skjutsa och hämta sonen, men nu är det som det är, så det är bara att hänga i! Han är ju helt överlycklig för att ha fått ett sommarjobb, så det måste gå!
Och vi ska klara av det, både gammal och ung, tralalaa :-) Men nog önskar jag att jag hade någon annan att lasta över ansvaret på emellanåt!