Denna matte...

... rör sig med viss försiktighet idag efter städandet igår. Ja, egentligen skulle det väl inte ha blivit fullt så illa om inte mellansonen hade hört av sig. Men när jag hade hört vad han hade att säga, blev jag så förbannad så jag städade färdigt med visst eftertryck. Och det får jag till "efterrätt" idag, det!

Han, den telefonerande sonen, hade ju varit i Falköping och tittat på lägenhet. Blev lovad en månadshyra om han målade själv... Igår fick han ett "tack för visat intresse, men..."-besked. Varför i helvete förespeglade detta bostadsbolag honom att han skulle kunna få lägenheten och flytta in redan vecka 39 när dom inte kunde stå för det sedan. Jag menar; han är ju helt beroende av att få en bostad för att kunna fortsätta sina studier och nu vill han bara ge upp. Och jag förstår honom, men det vore ju rent för eländigt när han nu har påbörjat en utbildning som, med all sannolikhet, kommer att leda till arbete. Dessutom är det inte så säkert att han kan börja om med studier, det finns ju regler för hur CSN beviljar studiestöd. Ärligt talat; man blir så TRÖTT!!! Och ledsen och rädd för vad han ska ta sig till... Han har ju haft svåra depressioner förut och det är inget jag önskar någon att behöva ha... Framförallt inte mina älskade barn!!!
Ja, det är ju klart att dammsugaren och golvmoppen fick jobba fort som attan efter detta; jag var ju tvungen att avreagera mig!!!

Kan tillägga att socialen hjälper honom; OM HAN SLUTAR UTBILDNINGEN... Finns det någon som helst rim och reson i detta??????

Så när hundarna och jag skulle ge oss ut på förmiddagspromenad var jag noga med att påpeka att vi minsann skulle gå på "vägen" inte braka ut i skogens djup... Men så fick jag se detta;




... och slänger koppel och ryar till vovvarna att dom skulle stå still, för nu skulle det plockas trattkantareller minsann! Uffe stirrade på mig och tänkte nog att det var lite märkligt att det plötsligt gick alldeles utmärkt att trassla sig in i kvistar och till och med lyfta undan fallna småträd för att komma åt nåt så oaptitligt som svamp. Han har ju inte precis nåt pokerfejs den hunden...

Men jag fick ihop till en lunchmacka i alla fall!!!

**********************************************************************************

Och fågelbarnen växer och blir finare och finare i färgerna!

Och Tripp blir lite rödare om kinden för var dag! Han/hon är bara så sööööt!!!



Trapp blir mer och mer lik Kalle! Kan tänka mig att det blir en riktigt fin fågel!!!



Försökte "skryta" lite för Bonus, för att han/hon skulle förstå vilket äventyr matten hade varit ute på, men vattenkokaren var tydligen bra mycket mer intressant än den där gamla svampen :-)!



Och här syns färgskillnaderna lite bättre! Nog är Trapp lik pappa Kalle? En riktigt tjusig liten pippi!



''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Idag kommer lilla S från Trollhättan och ska stanna till på söndag! Det ska bli riktigt roligt! Hon är verkligen en snäll och väldans trevlig tjej; jag förstår att M är förtjust i henne!

Har förberett maten, så nu gäller det bara att komma ihåg att sätta på ugnen...
Och nu är klockan 14.00 så det är snart dags att hämta posten... Lika bra att ta tag i det med en gång! Medan jag kommer ihåg det, menar jag. Inte lätt att ha teflonminne!!!

Ha en fin fredag!