UffeUlfUfot hemma igen. (TACK Annacarin för all hjälp!!!)
Ja; jag är hemma jag också :)..
Och det känns faktiskt rätt skönt, även om oron för pappan sitter som en klump i magen.
Men jag antar att det kommer att bli en vardag av detta också.
Så småningom.
Fast han är bra envis, pappan...
Och det kan ju vara bra i vissa sammanhang, men ibland kan jag nog tycka det går till överdrift med envisandet...
Vi fick i alla fall vara med om en "historisk händelse" på hemvägen!!!
Jojominsann!!!
Ganska exakt fem kilometer och trehundra meter efter rondellen i Nässjö mot Jönköping hände det!!!
Missilenbilen har gått 25000 mil!!!
Så jag antar att jag kan räkna den som inkörd nu, hahaha!!!
Och nu ska jag ut på kvällsrunda med min lille tokhund!
Om jag kan väcka honom, vill säga :)...
Sen tänker jag TVsova en stund.
Nu när det är utrett varifrån jag har fått detta beteendet inser jag att det inte går att göra något åt det...
Ärvda beteenden och konstigheter är sällan åtgärdbara...
Lika bra det. Åtminstone i detta fallet :))...
Och så är det rätt skönt att glatt kunna påstå att "det är pappas fel alltihop"...
Fast jag hoppas att jag inte snarkar lika högt som han, men det är väl kanske att hoppas för mycket *suck*...
Hade du tagit höger sedan efter rondellen så hade du snart varit i Anneberg där jag bor! Världen är allt bra liten... Ta nu och vila dig, oroa dig inte för mycket om din pappa, hemtjänsten kommer ta hand om honom... KRAM!
SvaraRaderajahaja har försökt läsa ikapp lite om hur det går för er alla..förstår att det är jobbigt men som du säger, det blir en vardag igen!
SvaraRaderaKramar till dej!
Som du henger i .. tror nok jeg ville klappet sammen for lenge siden.
SvaraRaderaNår det kommer til tv-soving så er det jo en av de bedre måtene å sove på synes jeg .. og jeg har det nok også fra min pappa :o) Og hvem bryr seg om vi snorker .. vi sover jo .. haha ..
Ta vare på deg selv i tillegg til alle og alt annet .. stor klem :o)
Renée; Hmm; blir ju fler turer till Hulingsfarahult... (Hot om våldgästande föreligger *flinar*)...
SvaraRaderaOch jo; det vardagliga kommer att funka alldeles utmärkt med tiden (när far slutar att envisas göra allt själv, i all synnerhet sånt han inte klarar...), men så är det detta med räkningarna och såna där "smådetaljer"... Hade allt en liten aning magknip när vi försökte reda upp allt sånt... Lite läskigt känns det...
Nåja; allt ger sig nog med tiden... Och tålamod är en dygd (eller hur det var...)
Jättekramen!!!
************************
hugan; Jo; du vet ju!! Försöker inse att det nog ger sig med allt och reder sig och... Fast det är väl lite knepigt innan man har vant sig vid situationen. Lite svårt att slappna av i allt detta nya; mycket som ska funka osv...
En jättekram till dig och pöss på nosen till Elsa!!
*************************
Torilpia; Vi får snarka ikapp, hördu ;))!
Och jag kommer förmodligen att klappa ihop - så småningom.. Men jag tar det en annan dag, hehe...
Försöker ta det med ro idag, och tar itu med görandet som borde göras här imorgon (eller en annan dag).
Storkramen till dig!!!!