Fågelbarnen växer och växer och...

Det är alldeles fantastiskt att få förmånen att följa dom här små tuffingarna dag för dag! Jag har blivit alldeles fascinerad av att se deras utveckling från (hmmm) ailiens till något som åtminstone med lite god vilja liknar en fågel... Ja, lille/a Bonus ligger ju lite efter, men är nog den med mest skinn på näs- nej, jag menar näbben :-)!



Jenny; här är Tripp... Nog börjar han/hon bli riktigt fin? Det är den bebis som är tyngst och som skriker högst när det är matningsdags :-) Vikten beror nog i någon mån på röstresurserna...



Och Trapp; något lättare och förhållandevis lugnare än det tyngre och förmodligen någon dag äldre syskonet...




Så Bonus, som försökte dyka ner till äpplena idag igen :-) Det gäller att vara lite påpasslig när man har med dom här små rackarna att göra... Och jag älskar varenda minut!!!

Har ju haft fågelungar förut; för femton år sedan... Det var då Svante och hans syskon föddes... Men då hade jag inte någon att fråga till råds och var nog mer osäker och ängslig. Tur att jag har dig, Jenny, att ställa dumma frågor till! Det känns tryggt!!!

*************************************************************************************

Började annars dagen i ett mycket lugnt tempo...
Som höll i sig tills granne K ringde och talade om att idag skulle det minsann bära iväg till någon typ av affär som säljer klöspelare till katter... Så jag fick lite fart och så bar det av till Falköping. K fick tag i en jättefin klöspelare som dessutom var förhållandevis billig, och jag köpte lite leksaker till fåglarna och undulatfrö...
Vi passade också på att äta lunch... Kaffe och (mmmm) jättegod smörgåstårta på ett fik som inte var helt lätt att hitta :-). Men vilken smörgåstårta!!! Inte en massa majonäs och kladd, utan precis lagom av allt. Inte ofta man får såna när man äter ute...

Så besökte vi ostaffären också. Inhandlade en ost som inte kostade mer än 39 kronor kilot! Vilket kap, va?! Det tilltalade det "snåländska" i mig!

Lite duktig har jag varit också! Klippt gräset har jag minsann gjort! Så nu får mitt värme/massagebälte jobba för fullt! Oj, oj oj och aj, aj, aj! Men vissa saker måste ju göras vare sig man vill eller inte... Och förresten tänker man så bra när man promenerar där efter gräsklipparen; det finns ju liksom inte så mycket annat att göra :-).

UffeHund och Nalle är så snälla när jag inte är riktig "i form"... Dom traskar efter mig vart jag går och sätter jag mig så har jag två "väktare" vid fötterna.
Ibland undrar jag hur livet hade varit utan mina fina, underbara djur... Men man kan nog utgå ifrån att det hade varit döööötrist!!!