Uffemattens tankar och funderingar i dagboksform

onsdag 6 januari 2010

Sju år av saknad...

Älskar dig, mamma!!!

7 kommentarer:

hugan6 jan. 2010 15:48:00
åh...ledsamt för dig idag. Storhelgerna kan vara nog jobbiga som dom är, extra tunga när det är en årsdag dessutom..

Tycker det var ett värmande inlägg här under, med en härlig knorr i slutet, mormors hjärta i din sko ;)
Vilken tur!

Stärkande&Värmande kramar till dej min vän.
SvaraRadera
Svar
Polargrevinnan6 jan. 2010 16:28:00
Årsdagarna kan vara jobbiga, men man får tänka på de minnen som finns.
Den 9 jan är det 20 år sedan min Mor dog och Far 3 månader efter. Båda hade cancer. Det var jobbigt,
så jag förstår dig.
Underbart att du hittade hjärtat.
Sköt om dig och din telningar.
Kram Viola
SvaraRadera
Svar
UllaJohanna6 jan. 2010 18:43:00
Huga; Jo, nog känns det att man är alldeles "för liten" för att klara sig utan mamma ibland... Det är ju så mycket man önskar att man hade frågat och tagit reda på...

Visst var det lite festligt med hjärtat?! Undrar om Jenny har rätt? En liten fin vink om att följa sitt hjärta... Tål att tänkas på!!!

En jättevarm kram tillbaka i kylan!!!

*****************************

Polargrevinnan; Jo, detta med föräldrars bortgång är ett svårt kapitel. Tror inte det har någon betydelse hur gammal man är, mamma är mamma ändå...

Kram till dig!!!
SvaraRadera
Svar
Jenny6 jan. 2010 23:47:00
Tänker på dej och skickar VARMA och stärkande kramar till dej...
Förstår att dagar som denna ger mycket minnen och att saknaden blir mer påtaglig när årsdagen kommer.
Åh, va hon måtte känna hur du saknar henne. DET känner JAG på mej...(:

Vilken otroligt vacker bild du har hittat förresten. Så jättefin....
Hoppas du har det bra...och att du förlåter mej för att jag inte orkade ringa upp dej i dag.

De e mycke nu, som dom säjer..

Och jag har varit otroligt osocial i dag.
Riktigt jobbig faktiskt, så du kanske ska vara GLAD rent utav att du slapp mej i telefånen! *asgarv*
Kram i alla fall...Jenny
SvaraRadera
Svar
Tina7 jan. 2010 08:33:00
En stor varm tröstande KRAM till dig från mig!!!
Tina
SvaraRadera
Svar
lilla mej7 jan. 2010 09:08:00
Så ledsamt att inte ha sin mamma kvar. BertaStina har sin mamma kvar ännu, men känner mig rädd för att förlora henne hela tiden.. Min mamma är 89 år, pigg, men börjar bli lite glömsk.. o bara Det skrämmer mig..
Sköt om dig.. *kram*
SvaraRadera
Svar
UllaJohanna7 jan. 2010 09:47:00
Jenny; Jo, nog känns det mer än vanligt dom där årsdagarna... Fast du vet ju att jag är en riktig "mors-gris" och alldeles för liten för att klara mig på egen hand/fot/överhuvudtaget ;-)!

Tror i och för sig att jag var minst lika jobbig att ha att göra med igår.
Så det kanske var lika bra att det inte bidde något telef*å*nande ;-)!
Hörs en annan dag :-)!!!

Bamsekramen!!!

*********************************

Tina; Tack!!! Känner att jag behöver MASSOR med tröstkramar... Att man kan sakna någon så...
Men så var ju mamma en mycket stark personlighet (med både goda och mindre goda sidor som alla andra)...

Tackkramen tebax!!!

********************************

BertaStina; Att förlora en förälder är mycket jobbigare än man riktigt förstår innan man har "varit där".

Har ju pappan kvar; 83 år och börjar väl bli lite glömsk och virrig emellanåt. Bor dessutom tjugo mil ifrån honom, så oron finns där mest hela tiden.

Trodde väl aldrig att jag skulle vara så "ynklig" utan mamma :-)... Är helt klart vad som kallas "mors-gris", men det är väl bara att bjussa på, ha, ha!!!

Var rädd om sig!
Kramen!!!
SvaraRadera
Svar