Tandläkarräkningar, ommöbleringar och award (igen!!!)

Har precis "fått å mig" att betala tandläkarräkningen. Eländes elände...
Så nu försöker jag räkna ut "huru" man (jag, vi) ska klara sig/oss på knappt sexhundra kronor i tre veckor?!
Men allt ger sig nog med tiden. Ingen idé att gråta över spillda pengar ...
Ja, kanske lite, men inga floder. Jag blir alltid så jäkla hungrig när jag blir ledsen och i detta läget är det inte nåt bra...

Har ägnat ett par dagar åt att flytta fåglarna från köket in i "stora rummet"... Lösningen blev väl så där halvbra, men det går ju att fundera vidare när andan faller på.
Kan säga att det nog dröjer några dagar (hmmm, veckor) innan jag har hämtat mig från detta släpande på MYCKET tunga ekskåp och bokhyllor. För att inte tala om böckerna. Var kommer alla ifrån???
Och så ringer granne K och menar att jag ska förbarma mig över lite av hennes hopsamlade bibliotek... Undrar om jag klarar att motstå detta erbjudande?
Jag är, tyvärr, obotlig bokoman... Suck!

Men två extrasängar har jag med tacksamhet sagt ja till! Och så tror jag att det var nåt stort träfat som skulle kunna passa till sovplats till "Semmelbollen" som jag inte sa direkt nej till, så det hamnar nog här i den allmäna röran , till Selmas förtjusning. Hon gillar att knöla ihop sig i skålar och fat, den rackaren (när hon inte är på utflykt, vill säga!).

Men här hamnade Gunnar och Gullan; Alma och Anton med sina små och lilla bitska Molly. Och större och bättre burar SKA jag få tag på! Men än så länge är detta vad som finns...
Inte för att någon av pippisarna verkar klaga direkt. Det som retar dessa små är mattens senfärdighet med fröerna på morgonkvisten.
"Vaddå sömnig? DET är väl för sjutton inte någon ursäkt, va?"

Och så Kalle och Rosa som ska bli "lärda", he, he...

Dom stackarna får bo i bokhyllan tills vidare... Inte världens bästa lösning, men vi får ju mer "närkontakt" på denna höjden. Dom var placerade uppe på kylskåpet i köket, och det är ju rätt så högt upp,och denna matte har inte uppnått någon större höjd över havet, så det blev lite svårt med "pratavståndet". Så på det viset tycker vi nog att det känns bättre så här, både jag och pippisarna...
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Och så den här goa Jenny, som delar ut awarder!
Fast jag tycker att det borde vara tvärtom!
För du är alltid så himla snäll och bussig och ställer upp i vått och torrt!

Så jag skickar den i retur till dig , du "bästaste söster"!

Du kan härmed inkassera första pris i kompisskap !

¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤

Och nu ska jag försöka fundera ut vad jag är "tvungen" att inhandla denna veckan. Potatis och knäckebröd var visst nästan slut och....

Men så är det påsklov nästa vecka och då ska sonen vara hos flickvän S. Så då kan man ju glädja sig åt att det inte går åt så mycket mat!

Det gäller att hitta ljusglimtar i tillvaron !
Och allt reder sig nog i slutänden, det brukar göra det!

Och jag hittade (i en bok, ha, ha) ett talesätt som lyder;

Lite kan räcka länge
och mycket kan snart gå åt.

Passar bra just nu! Och det tänker jag lita på!!!