Uschiannamej...

...för "trådar" i truten! Milda makter vad irriterande det är...
Aldrig trodde jag att det skulle bli så här besvärligt.
Inte nog med att man saknar sina stackars gaddar (är löjligt fäst vid mina tänder ) utan dessutom ska jag brottas med trådar när jag ska äta.
Eller är detta en ny bantningsmetod, månntro?
Kanske lite drastisk, enligt mina mått mätt...

Och här ska jag knalla omkring med dessa tåtar till den 25 mars...
Och vad denne tandläkare ska hitta då törs jag banne mig inte ens tänka på...
För nog fasen är det mer plågsamma "behandlingar" att vänta.
Pessimistkonsulten har talat!!!

Och inte fasen har den där Selma kommit hem igen... Undrar var sjutton hon har tagit vägen??? Sonen tyckte att han hörde ett mjauande i skogen, men det var så mörkt så han kunde inte se något. Men det blir väl till att gå och leta imorgon - igen!
För jag vill ju ha hem fröken katt igen.
Trots att jag har "så många". Det var nämligen en knäpp människa som tyckte att det märktes väl inte att en var borta när jag nu envisas med att ha nio katter...

Men jag kan tala om att DET MÄRKS JÄTTEMYCKET att man saknar en liten Semmelboll!!!
Ingen som springer runt och muckar gräl med alla andra kissar och två luttrade hundar.
Ingen som krafsar på sovrumsdörren klockan jättetidigt och hojtar om frukost...
Nu vaknar jag alldeles av mig själv vid fyra-tiden. Förmodligen av gammal vana. Men det är lite snopet att det inte låter utanför dörren. För det är ju vad jag väntar mig så dags på dygnet.
Så nog är lilla fröken saknad, alltid!!!

Men glad blev jag för en stund sedan när "söstra mi" ringde och talade om att det fanns en bur modell större att byta mot en styck undulatbarn med "normala" ögon. Den lille med röda ögon (albinon) får stanna här. Och den andra lilla byter jag mot Harry(ett), nymfkakaduan som är främsta orsaken till allt burbryderi. Tänk; ibland ordnar sig saker till det bästa fast man inte riktigt tror att det ska funka!
Men så är min "adopterade söster" världens goaste människa!
Tänk vilken oherrans tur att vi lärde känna varandra!!!

Nu är det nog dags att fylla på med lite värktabletter igen... Hoppas det snart lugnar ner sig med svullnad och ont i munnen... Tur att man vet att det går över, annars blev man nog helgalen!
En kopp te och lite läsande innan sängen intas vore inte fel!
Så det ska jag ägna mig åt nu!!!

Ha det gott!!!