Hej och VÄLKOMMEN!!!

Roligt att Du kikar in!
Lämna gärna en liten kommentar innan Du försvinner ut i cyberrymden igen!

Ha det bra och var rädd om Dig!

måndag 9 november 2009

Apropå inlägget igår...


...som tydligen tilltalade humorn hos en del Eyebrow (alltid roligt om man kan glädja någon) kanske detta är något att satsa på...
Den lär ju inte ränna iväg i alla fall...

(Och jag är jätteglad för era kommentarer, så tro inte att jag på något vis har tagit illa upp! Även om jag kanske uttryckte mig en aning "taffligt" här... Det var ju liksom meningen att det skulle vara roligt Way To Go, så det är klart att det var jättekul att ni tyckte så!)


**************************************************************


Annars har det varit en något jobbig dag idag...


Sonen och svärdottern har tillbringat dagen på sjukhuset, så nu är allt över...
Är så fruktansvärt ledsen för deras och lille/a barnets skull...
Och hur man än ser på det är det en enorm förlust för dom.

Vet inte om jag hade klarat att gå igenom det dom måste gå igenom nu, men känner samtidigt att jag skulle göra praktiskt taget vad som helst för att "ta över" allt det onda och ledsna och sorgsna om dom bara slapp...

För även om min son är vuxen är han ju mitt barn... Och svärdottern är bara en sån fantastisk människa, så henne är det svårt att inte älska.
Och, som jag har skrivit förut; dom man älskar vill man inget annat än gott.

Det blir nog en svår tid nu...
Svårast för M och T, givetvis; men också för T´s föräldrar, M´s pappa och min pappa, M´s syskon och mig...
Jag hoppas att vi kan stötta M och T och varandra.
Jag tror att vi kan det!
Ber för att vi kan det!

2 kommentarer:

  1. Hej... jag hoppas att du inte tog illa upp för det jag skrev i förra inlägget, för det var absolut inte meningen. Det var bara så roligt skrivet, & efter som jag hade en riktig skit dag så gjorde dit inlägg att jag fick ett gott skratt TACK för det. När man sedan lser nästa inlägg blir man så ledsen. För det är ju så att oavsett om de får fler barn så är det ju inte detta barnet & det tror jag inte att man kan glömma varken som förälder eller blivande mormor. Kan bara beklaga er förlust & hoppas att ni får lite trevliga överraskningar snart så att smärtan kanske blir mindre. Varma kramar Anniqua

    SvaraRadera
  2. Anniqua; Nejdå, inte tar jag illa upp :-)!!! Menade inte alls så!!!
    Och jag flinade rätt duktigt själv när jag kom på hur det måste ha sett ut :-0... Och hur det LÄT! Som sagt; tur att det inte finns så mycket folk här ute i skogen och att rådjuren inte fattar vad jag säger ;-)!!! Borde kanske göra en ny "svärordbok"? Är riktigt kreativ på området när det faller sig så...

    Och detta med barnet kommer nog att ta lite tid att sörja färdigt... Jag hade glatt mig åt detta farmorskapet (även om jag undrar lite "huru gör man då, då"), och syskonen var ju jätteglada för storebrors skull. Luften gick liksom ur oss allihop... Och stackars "Stor-M" och T!!! Kan bara ana hur dom känner sig...

    Och du ska veta att dina kommentarer betyder mycket för mig!!! Jättetack för att du läser och ger mig "feedback"!!! Det är värt guld!!!

    Jättekramen!!!

    SvaraRadera

Jag blir glad om du skriver en rad :-)!