Känner att...

... jag bör ta en lite paus från bloggandet...

Det ÄR taskigt att plåga andra med all sk*t som händer just nu.

Har i alla fall idag bestämt mig för att jag tar den där tiden för operation. Min granne B kan ha Uffe i fyra dagar, dvs operationsdagen och tre dagar till. Sen börjar hon jobba igen. Och då får jag väl för farao försöka kana ner för trappan med hund och kryckor och linka en liten bit längs vägen. Vågar inte vänta med att fixa den här fossingen; den värker så jag håller på att bli helgalen (om man nu kan bli något man redan är???)... Känns lite som om går det så går det och går det åt helvete får jag väl ta tag i det då... Uppgiven??? Jag???? Nähä.......

Och så tänker jag på pappan idag... Och hoppas att han klarar av flytten utan att bli alldeles vimsig. Önskar så att jag hade fått vara hos honom; men inser att det hade blivit ganska obehaglig stämning eftersom jag tydligen inte är riktigt så där poppis (typ) hos somliga.
Ynkligt att inte kunna sätta sig över sina känslor en sån dag!!! Tycker jag!!
Tror nog jag hade fixat det, men alla har ju inte samma talang för skådespeleri, hahaha....
(För pappas skull hade jag klarat det; annars vetef*n....)

Nu har jag gnällt färdigt för ett tag!

Ha det bra, ni stackare som har stått ut! Och resten också!

Återkommer när jag har hämtat lite nya krafter och förhoppningsvis lite bättre humör!!!
Kramelikram!!!!