Hej och VÄLKOMMEN!!!

Roligt att Du kikar in!
Lämna gärna en liten kommentar innan Du försvinner ut i cyberrymden igen!

Ha det bra och var rädd om Dig!

fredag 30 september 2011

Dag 272... (hmmm; gissar fortfarande :)...)

Här har det varit helt strålande väder hela långa dagen..
UffeUlfUfot och jag har varit ute mest hela dagen.
Landen är nödtorftigt rensade (dvs inte särskilt noga, utan på "Uffemattevis").
Och så har vi varit ute och gått. Och gått och gått och...
Men det är nog ett led i den där "gillalägetfilosofin"...
Enda nackdelen är att den där hjärncellen jobbar på rätt duktigt medan jag traskar omkring...

Känner väl att jag måste försöka ägna mig lite åt mig nu..
Kan nog behöva "landa" lite, tror jag..
Har ju varit helt koncentrerad på pappan och allt som händer "därhemma".
Behöver nog komma ifatt mig  efter allt som har hänt här...
Och ägna mig åt mina pälsklingar...
Uffe är ju i alla fall nöjd med att vara hemma i sitt eget igen.
M-ett och Mjauritz är belåtna med att Uffe är hemma och ännu belåtnare med att matten serverar mat och fjäskar lite. Bara lite... Jodå, hehe... (Inte sjutton kan man medge att man är fullständigt urlöjlig med sitt fjäskeri, heller?)

Så denna helgen blir en "studiehelg"..
Jag ska lära mig "gilla läget" och försöka att inte måla fan på väggen.
Kan jag dessutom hitta lite "vågalitapåfolkmod" i nån hörna vore det nog inte helt fel... Eller finns sånt i frysdisken på Ica??
 
 


torsdag 29 september 2011

Dag 271... (hoppas jag?!)

Och idag har jag insett att jag faktiskt dels börjar bli ruskigt trött och dels att jag faktiskt är vansinnigt sårbar... Och osäker... Ingen rolig upptäckt... Snarare lite lätt skrämmande, tycker jag...
Trodde aldrig någonsin att jag skulle hamna i en sån situation..
Men i eftermiddags drabbades jag av den insikten bara så där pang bom!
Men det är väl bara att gilla läget, som somliga uttrycker det..

Ibland kan jag tycka att livet är lite väl invecklat och svårutvecklat...
Ska jobba på det där "gillalägetkonceptet".
Jodå :))!!!

onsdag 28 september 2011

Dag 270...

Någon som vet om det är dag 270 eller är jag alldeles fel i tideräkningen här??
Har tappat bort mig alldeles både vad det gäller tid och plats..
Imorse visste jag inte var jag var när jag vaknade.
är det illa!!!

Dessutom drömde jag mardrömmar om flyttande..
Och lägenheten jag skulle flytta till hade vedpanna, gräsmatta som skulle klippas, rabatter som skulle rensas, en jäkla massa rum som skulle städas...
Med andra ord en ganska meningslös flytt!

Liiiider lite (massor) av *efterbilkörandehuvudvärk* och har ägnat dagen åt att ränna omkring i skogen med Uffe (vi tar igen fjorton dagars hundpromenerande..) och sitta och oja mig över den akuta bristen på migräntabletter i huset i skogen...
Nåja; å andra sidan kan jag ju ta en eller annan panodil och gå och lägga mig och skylla på att jag faktiskt inte mår så där jättebra alls...
 
Men jag hade ju ett eller annat jag skulle ha gjort idag...
Och faktum är att det får vara till imorgon..
 
Borde ju ha begripit hur det skulle bli.
Jag klarar inte att fara runt på det här viset ju!!!
Fibron galopperar, ryggen strejkar, huvudet (ja, ja protesen då) värker...
Stackars, stackars mig!!!

Så nu tar jag med mig Ufot och pöjkarna katt och går och knyter mig en stund!!!
Anar att det blir jag som får balansera på kanten på sängen *suckar*...
Somliga i det här hushållet är ena fenor på att bre ut sig!!!
Nämner inga namn; men upplysningsvis är det inte den tvåbenta individen i sällskapet detta gäller. 
Den tvåbenta nöjer sig med att snarka (har jag hört från en mycket tvivelaktig källa!!! Som själv låter som ett mindre mudderverk *flinar*)...

tisdag 27 september 2011

Dag 269... (antar jag (??)..)

UffeUlfUfot hemma igen. (TACK Annacarin för all hjälp!!!)
Ja; jag är hemma jag också :)..
Och det känns faktiskt rätt skönt, även om oron för pappan sitter som en klump i magen.
Men jag antar att det kommer att bli en vardag av detta också.
Så småningom.
Fast han är bra envis, pappan...
Och det kan ju vara bra i vissa sammanhang, men ibland kan jag nog tycka det går till överdrift med envisandet...

Vi fick i alla fall vara med om en "historisk händelse" på hemvägen!!!
Jojominsann!!!
Ganska exakt fem kilometer och trehundra meter efter rondellen i Nässjö mot Jönköping hände det!!!  
Missilenbilen har gått 25000 mil!!!
Så jag antar att jag kan räkna den som inkörd nu, hahaha!!!

Och nu ska jag ut på kvällsrunda med min lille tokhund!
Om jag kan väcka honom, vill säga :)...

Sen tänker jag TVsova en stund.
Nu när det är utrett varifrån jag har fått detta beteendet inser jag att det inte går att göra något åt det...
Ärvda beteenden och konstigheter är sällan åtgärdbara...
Lika bra det. Åtminstone i detta fallet :))...
Och så är det rätt skönt att glatt kunna påstå att "det är pappas fel alltihop"...
Fast jag hoppas att jag inte snarkar lika högt som han, men det är väl kanske att hoppas för mycket *suck*...

måndag 26 september 2011

Dag 268... (tror jag...)

Försöker förbereda pappan på att det kommer extra "besök" från hemtjänsten imorgon.
Ska visst vara någon slags utvärdering...
Lite olyckligt att det troligen kör ihop sig med min hemresa.
Men det löser sig säkert. Brukar ju inte ta så lång tid sånt där...
Får bara se till att jag har packat ihop och burit ut mina grejer till bilen innan damen från soc dyker upp...

Idag har vi i alla fall uträttat en hel del.
Visserligen med en massa konstiga förvecklingar och bortläggande och undanstoppande av papper och grejer som vi skulle ha med oss till banken.
Ja; inte var det jag som försökte "förskingra" papprena... Men pappa blev nog lite trötter och fick för sig att kånka tillbaka hela högen till det "vanliga stället".. Bara det att vi skulle till bankfacket med en del försäkringspapper och sånt. Och då kan det ju vara rätt bra att ha med sig nämnda papper när man nu ska lägga eländena i facket. Kan jag tycka... Far verkade ha glömt hela upplägget... (Ytterligare en sak som gör mig läskigt bekymrad)
Lite småjobbigt blev det att fixa räkningarna och min mage gick i spinn när jag insåg att detta blir ett av dom STORA problemen i framtiden.
 
Dessutom har vi handlat, varit på apoteket, postat räkningarna, kuskat bort till järnaffären och sett till att betala en faktura där.
Och så har jag passat på att träffa vännen M och varit ute och traskat en riktig långrunda!
Behövde verkligen både röra på mig och få frisk luft och komma härifrån en stund...
Pappan sov medan jag var borta och var nog rätt nöjd med att slippa "tjatdotera" en stund *L*...

 
Just nu sitter pappa och TVsover (härmed bevisat varifrån jag har ärvt det beteendet *flinar*) och jag sitter och funderar på om jag borde göra något mer innan jag ger mig och lägger mig och läser en av de många pocketböcker min syster hade lämnat till mig här...

Och känner mig vansinnigt ambivalent!!!
Vill vara här med älskade far; 
vill vara på ön med ö-gubben (ett par dagar i alla fall; tror inte han står ut längre än så, kraken, hehe); 
vill hem till mitt eget (även om jag är dötrött på själva huset och allt jobb det är där)...

Herrejisses, vad livet är krångligt numera!!!!

söndag 25 september 2011

Tappat bort dagräknandet fullständigt...

Och det har hänt så mycket dom senaste veckorna... 

Pappans sjukdom och allt som det har fört med sig.
Det har varit jobbigt (och är fortfarande).
Sitter just nu i "mammas rum" och inser att jag borde gå och lägga mig med tanke på allt vi (pappa och jag) har att uträtta imorgon...
Men detta med hemtjänsten funkar bättre än jag trodde.
Trots att pappa vägrar att ta emot den hjälp han säkert behöver (envisa, envetna människa!!)..
Dom har änglars tålamod, tjejerna!!!


Mitt i allt detta sörjer jag mina katter som jag var tvungen att ta bort i måndags...
Nu har jag bara M-ett och Mjauritz kvar.
Och det känns, kan jag meddela.
Känns riktigt ordentligt!!

Men veterinär Åsa är en sån klok och fin människa, och hon ger sig tid att prata igenom hur och varför och är inte på något sätt "mjäkig" utan sakligt medkännande. Och i det läget är det nog det bästa man kan få... Sakligt framställda argument om hur och varför.
En jätteeloge till Åsa!!!

Och så UffeUlfUfot som har varit på semester hos Annacarin.
På tisdag får han försöka acceptera att han ska åka hem till tossiga matten igen...
Arma jycke!!!
Han kommer nog inte att bli så där jättelycklig, misstänker jag...
Men jag blir :)!!

Jo; och så har jag varit ute på öa en sväng...
Och jo; jag tror ta mig sjutton att mannen ÄR en liiiiten aning beroendeframkallande...
En liiiiiten aning ;))!
Är i alla fall tacksam för att jag fick komma. Behövde verkligen en andhämtningspaus från allt hemmavid... 

Nä; nu får jag nog skärpa mig och krypa i säng...
Imorgon är en annan dag och då ska det hämtas mediciner, kollas räkningar, handlas lite och....

onsdag 14 september 2011

Dag 255 och 256...

I all hast!
Det blev rörigare än jag trodde med pappan och hemtjänsten och hele rasket..
Anar att jag får göra ett litet uppehåll i bloggeriet tills vi har landat i detta nya.
 
UffeHund är hos Annacarin och jag är så tacksam!!!
Hade aldrig klarat att ha honom här; kan liksom inte ge mig ut hur som helst när som helst.
Inser att det krävs en viss planering innan jag överhuvudtaget tänker på att gå utanför dörren...
 
Här droppar in folk lite nu och då och frågar och frågar och frågar...
Pappan orkar inte riktigt med att reda ut när och om och vad han vill och inte vill.
Men han är envis och det lär inte bli lätt för hemtjänsten att ge honom den hjälp han egentligen behöver :)... 
 
Vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag hör hur han "härjar" (på ett mycket snällt och charmigt sätt) med dom stackarna...
Äh; väljer att gapskratta (lite tyst för mig själv)...
Heja pappan!!!!

Nåja; återkommer så småningom!
Kramelikram alla!!!

måndag 12 september 2011

Dag 254..

Vilodag och vilodag..
Kan diskuteras..
Har fixat och plockat och dammsugit, varit på bibblan, handlat lite, tvättat lite....
 
Och imorgon bär det iväg igen..
Till Hulingsfarahult..
 
Pappa blir alltså utskriven och hemskickad imorgon.
Jag känner att han är i så pass dåligt skick (virrig efter allt han varit med om) att jag vill vara med när han får första kontakten med hemtjänsten.
 
Stannar till onsdag, sen blir det hemfärd och väntan på nästa "utryckning". Anar att jag bör vara med när arbetsterapeuten kommer också...
Med tanke på pappans och mina delade meningar om vissa saker typ rollator...
Ibland är han lite "snobbig", pappen *L*...
 
Önskar bara att jag hade någonstans att göra av UffeUlfUfot...
Tror det vore lättare att ta tag i detta utan att ha honom också att bekymra sig om...
För han är ju lite (hrm) livlig emellanåt, den tokhunden...

Funderar på om kontakt ska tas med ö-gubben... Kanske inte skulle vara fel med en "mellanlandning" därute på öa innan jag beger mig till huset i skogen på onsdag... Och då lär det väl inte bli hemfärd (från ön) förrän torsdag, eller så... Kan det funka, tro?? Tål att tänkas på!!!
(Hmm, undrar om han är beroendeframkallande den där människan???
Illa i så fall!!!
Han är ju ett klart fall av växlande molnighet, den.....)
Nåja; roligt så länge det varar. För nog har jag kul när jag väl kommer ut till ön! 
Och den (ön) är ju helt klart en sån där plats man inte vill åka ifrån. 
Med eller utan ö-gubbe :))!
 
Dags att se över vad jag (eller vi, beroende på om Ufot ska med eller inte) ska behöva packa i "trunken"... 
Kan jag hitta någonstans att göra av "stackars hunden" får han egen väska :)...
Bäst att räkna med en eller ett par dagar extra... 
Utifallatt... 
Man vet ju aldrig...
Ska leta upp en bamseskål att hälla kattfoder i. 
För säkerhets skull... 
För, som sagt, man vet ju aldrig :)...

söndag 11 september 2011

Dag 253..

Hemma igen..
Är fruktansvärt trött...
Inser att det inte blir någon direkt vila denna veckan.
Värsta scenariot är att jag får fara iväg till Hultsfred redan imorgon igen.
Får väl hoppas att jag kan få EN dag hemma i någorlunda lugn och ro innan jag får dra iväg...
Ännu hellre två :)!!!!

Ibland undrar jag om det verkligen måste vara så jävla invecklat allting?!
Men det kanske bara är jag som är så trött så att jag förstorar det som händer och ska göras i vanlig ordning?
Kan nog tänkas..
Fast å andra sidan har både ryggen och fibron synpunkter på de senaste dagarnas härjande.

Nä; NU kojar jag!!!
Banne mig!!!
Så det så!!!

lördag 10 september 2011

Dag 252...

... ska tillbringas i någorlunda vilande, något småstädande (behövs!!!) läge i Hulingsfarahult. En eller annan hundpromenad blir det (skönt att komma ut lite!!) och lite inhandlande av diverse småpryttlar som lille far helt enkelt har hoppat över att köpa. Typ nya disktrasor. Den jag hittade var, milt sagt, BLÄRK!!! Slängande av en hel del matvaror med bästförestämpel från ett annat år... Inte nästa om man säger så... Snarare förrförra... 

Får väl försöka ta reda på hur sjutton dom har tänkt i Västervik med hemgång. Kan ju inte köpa hem mat och sånt om han inte kommer hem inom rimlig tid.. För jag åker hem till mitt imorgon...Via Västervik... 
Måste ju se till katterna och antar att det kan behöva eldas lite...Det blir rått i huset så här års... 

Så lär det väl bli en eller annan resa hit i höst. Verkar som om jag ska vara med när hemtjänsten dyker upp här och när arbetsterapeuten ska säga sitt.. Hjälpmedel, mat, passning och herrejösses vilken massa. Ta reda på pappans inkomstuppgifter (var fan kan dom finnas???), avskyr att snoka omkring i hans grejer... Och så oron för honom uppepå alltihop...

Har väl lite förhoppningar på att jag ska hinna träffa vännerna M och L idag... När jag nu ändå är här... Och det är ju inte fel att bli lite avbruten i renbäddande av sängar och torkande av diverse hyllor och bord och dammsugande och torkande av golv och... Nä; att bli avbruten är absolut en nödvändighet. Tycker jag... 

Insåg till min fasa, när jag funderade och lyssnade på Ufots snarkande inatt, att ö-gubben hade rätt - igen... Inte bra :)... För det var bra att utgå från öa! Trots att jag fick åka tidigt... Fick ju kvällen och morgonen (tidig sådan i och för sig) när jag kunde koppla bort det mesta av eländet... Ska noggrant akta mig för att upplysa mannen ifråga om detta faktum!!! 
Brukar ju alltid hävda att jag alltid har rätt och har jag fel har jag rätt ändå...
Man ska inte frångå sina principer.
Inte för ofta i alla fall!!

fredag 9 september 2011

Dag 250 och 251...

Trött!
Har ni hört den förut???

Idag har jag goda skäl i alla fall!!

Åkte till öa igårkväll, dåligt med sömn (hade nog inte kunnat sova hemma heller; var så orolig), kändes ok att få med sig "matsäck" som någon annan hade gjort!
Fick dessutom låna ett bälte eftersom jag i brådskan åkte ifrån mitt... Fast mitt är snyggare! Så det så!!! Men det är så pinsamt att "tappa byxorna" när man försöker göra sitt bästa för att åtminstone verka vara en ansvarsfull och ordentlig dotter (dom flesta betvivlar säkerligen detta; jag också!!!) så det fick bli så här...

Och så iväg till Västervik och pappa och vårdplaneringsmötet idag..
Men själva mötet gick över förväntan!
Däremot blev jag lite chockad över hur pass dålig far var!

Sitter i Hultsfred och känner mig som en mycket liiiiten och trött och orolig UffeUlfUfotmatte. Och jodå! Han är med!! Och har skött sig exemplariskt..
Skällde i och för sig ut en Västervikshund; men vad fan.. Klart som attan att man måste tala om att man minsann är en Flårekullavovve med rätt att skälla :))!

Nu ska jag försöka peta i mig lite sallad och sedan ska vi ta kvällsrundan och det sedvanliga kvällsteet (för min del) och kvällsknäckebrödet (för Uffes del)..
Sen går vi nog och kojar...
Ensamma i huset.
För första gången (i detta huset vill säga) i hela mitt avlånga liv!
Tack och lov att Ufot är med!!!!
Den store grymme vakthunden (vi kan ju låtsas i alla fall *asg*)....

onsdag 7 september 2011

Dag 249...

Har numera "bara" en hund... Typ en galen UffeHund... Åtminstone i fjorton dagar. För vi, M och jag, kom överens om att dom har Nalle så länge "på prov". Fast jag tror det går bra. Han verkade helt nöjd när han knallade iväg med lilla L *L*...
Fast det känns lite konstigt, det gör det...
Å andra sidan får han det antagligen oförskämt bra där!!! Och inte så annorlunda med tanke på att min och M`s inställning till hur man behandlar en vidbrändfalukorvshund är väldigt likartat.

Och pappan, ja pappan... Fixade en telefon idag. Fast det var lite chockartat att "prata" med honom... Han var rätt "borta" om man säger så. Men jag har pratat med sjuksköterskan ikväll och ska alltså på sån här vårdplanering redan på fredag. Hade inte riktigt räknat med det...
Trodde det skulle bli nästa vecka...
Saker händer för fort nu!!!

Så nu är frågan; HUR FAN SKA JAG ORKA??? 
Och när ska jag få en chans att "landa" i alltihop???
Tror inte jag riktigt har fattat att pappan är så sjuk; att Nalle är bortlämnad; att pippisarna är väck; att det känns som om hela världen håller på att rämna...

Men jag antar att det kommer att gå! Det måste det ju!!!
På något vis klarar man ju alltid betydligt mer än man tror...
Fast det där med att ensam är stark...
Det är allt en jävla lögn!!!!

Fast helt ensam är jag ju inte! Egentligen..
Jag har ju mina vänner, som stöttar och låter mig rapa upp alla bekymmer och allt eländes elände hundrafemtio gånger,  lyssnar snällt och ändå, trots allt, fortsätter vara vänner...
Det är starkt!
Ni är fantastiska, helt underbara!!!
Tack för att ni finns och för att ni står ut!!!

tisdag 6 september 2011

Dag 248..

Är trött!
Trött, tröttare, tröttast...

Pappa är INTE bättre... Han är virrig och vet ibland inte riktigt var han är... Åt helsike för höga värden på proverna... Där det ska ligga på 5 ligger det på 276. Har i och för sig gått ner. Låg på 310 när han kom in. Har med infektionen att göra. Glömt vad fasen det hette..
Antar att detta kan vara lite av förklaringen till att han gick med på att vi gör en så kallad vårdplanering. Och att han är så embarmligt virrig...
Lär bli "inkallad" nästa vecka för att sitta och se förståndig ut och försöka låta bli att gråta för att pappan ska behöva göra detta som han absolut inte vill egentligen...
Lille pappen....
 
Min syster ringde precis och meddelade att hon åker över och hälsar på pappa på lördag. Så då hoppas jag att han mår bättre!!! Och att han står fast vid beslutet att anlita hemtjänsten. För det vore inte fel att veta att han får lite tillsyn någon eller ett par gånger om dagen och att någon ser till att han får lite riktig mat, trots allt. Tror han har slarvat rätt duktigt med ätandet sista tiden. 
FAN, så svårt det är att bo långtifrån!!!
 
*********************************************************
 

Imorgon kommer M och hennes dotter och fd sambon/pappan till lilla L och tittar på Nalle. Bara att hoppas att "vidbrändfalukorvsvovven" visar sig från sin soliga sida :)... Äh; klart han gör! Han ÄR ju snäll och go och vansinnigt glad när det kommer barn.  Har lyckats få ihop ett köpekontrakt och kommit ihåg att ringa och beställa "ägarbytesblankett" från Jordbruksverket. 
Har dessutom varit och handlat och fixat ihop en äppelpaj så att jag har något att bjuda på imorgon. Och jo; kom till och med ihåg att köpa saft (en liten flaska; dricker ju inte så där värst mycket sånt själv), det är bra att ha när det kommer barn på besök... Inte för att det händer så jätteofta, men...


Nu är det snart dags för kvällstelefånandet till sjukhuset och sista hundpromenaden för dagen...


Sedan blir det nog sängläge, för imorgon har jag att göra!
Nalle ska få duscha, så han är ren och fin, jag ska plocka ihop hans grejer så att allt är samlat OM han nu ska iväg (liiite magknip vid tanken)...
Men jag tror ändå att det blir bra så här. 
 
Hmmm; lite furminaterande kanske innan vi tar itu med dom andra måstena??
Ska fråga herrarna om det kan vara något :)..
Äh; varför fråga förresten; dom älskar den där märkliga kammen!!!

måndag 5 september 2011

Dag 247...

En "telefånande" dag...


Ringt sjukhuset; pappan medtagen, får nog ligga kvar några dagar. Sjuksköterskan och jag diskuterade om det inte är dags att sätta in  hemtjänst nu... 85 år är en hög ålder på en "gubbe" *L*, även om han är envis som ett helt gäng mulåsnor. Syster min och jag är väl ganska ense om att detta vore en bra lösning. Om pappa är ense vet vi ju inte. Jag betvivlar väl det i och för sig. Men ibland får till och med mulåsnor ge med sig. 
(Ska försöka komma ihåg att leta reda på häxutstyrseln till det där mötet vi måste ha med kommun och hemtjänst och kreti och pleti... För det blir väl jag som blir "elakahäxan" denna gången också...)

Ringt syster och meddelat läget.

Ringt fd granne K och lipat lite...

Ringt kompis M och talat om att både far och jag lever :)...

Ringt alla fyra M-barnen och talat om att deras morfar ligger på sjukan...

Ringt Agria och kollat om man kan överlåta försäkringen på en styck hund.

Ringt M i Mölnlycke och meddelat att man kan det (överlåta försäkringen) och att det går bra och komma och kika på en styck vidbrändfalukorvhund på onsdag eftermiddag.
Jo; Nalle ska eventuellt få ett annat hem.. Och om M och hennes tös tycker om honom och han gillar dom blir det jättebra!! Nalle älskar ju barn. Särskilt barn i skolåldern. Som är lugna och försiktiga.

För jag känner att jag inte orkar så mycket mer nu...
Avvecklingen pågår om än i rätt långsam takt...
Och nej; detta är inte något som kommer som en blixt från klar himmel eller något som ö-gubben är inblandad i...
I stort sett är han inte inblandad i något alls för närvarande för han är alldeles frånvarande... (Också en jäkla mulåsna, om jag får säga vad jag tycker...Antar att han räknar in mig i den kategorin också, hahaha)
 
Det är något som har legat och pyrt en längre tid. Och det är nog så det måste bli om det nu ska bli flytt av här...
Detta med att få tag i bostad när man har en sjuttiojäkla massa djur är inte lätt. Och i en lägenhet KAN man inte ha flera katter och hundar och... Funkar inte, finns inte plats... Och blir knappast godkänt av hyresvärden heller för den delen...

På något sätt känns det som om det är dags nu..
Dags att ändra riktning...
Men det känns och kommer nog att bli rätt jobbigt..
Men kanske bra i slutänden..
Förhoppningsvis...
Men lite skraj är jag!!!

lördag 3 september 2011

Dag 245...

... som slutade med att en Uffematte inte ville köpa hus.
Och därför blev tillsagd att visserligen var hon omtyckt, väldigt mycket omtyckt, men alldeles för obstinat och självsvåldig för att passa i en relation...
 
Så det blir väl till att försöka hitta sin lilla bostad på öa alldeles själv utan hjälp från ö-gubben, som tycks ha blivit spritt språngande galen i ett huj!
För inte fan vill jag bli sambo med någon bara så där!!!
Jag kanske ÄR alldeles för självsvåldig, hehe...

Funderar på om jag ska gråta eller skratta?
Men jag vet att jag tycker fruktansvärt mycket om denne ö-gubbe, 
även om han nu verkar vara alldeles tokig för närvarande...
Så han får väl sitta där och vara tokig och förhoppningsvis vara nöjd med det,
medan jag trampar vidare och kämpar med mitt...
 
Och nej!
Tänker inte ens tanken på att ens försöka hitta "någon annan"...
Är trots alla konstigheter herr kapten hittar på alldeles för fäst vid honom för att se åt något annat håll...
Men tänker lite stillsamt att han är en jäkla blådåre emellanåt!!!
Fast en rätt rolig och charmig blådåre *L*...

Och konstaterar att jag inte begriper mig på karlar!!
Inte ett jäkla något!!

fredag 2 september 2011

Dag 244...


Visst är det så?!!
Tur för mig att ni finns; ingen nämnd och absolut ingen glömd!!
Utan er hade jag aldrig orkat!
Bara så ni vet....

Bamsekramen till er, allahopa!!!


torsdag 1 september 2011

Dag 243..

Om man skickar ett sms och skriver "saknar..."
Och får ett svar; "jobbar..."
Är detta utbyte av information då??? 

Tur att det händer lite halvtokiga grejer här...
Behöver nog skratta lite åt eländet.
Har haft lite migrän.
Typiskt!!!
För det har varit hyggligt väder idag!
Så fint imorse; sol och dimma... Riktigt trolskt! 

Men nog har hösten kommit fort i år?!
Har liksom inte hunnit med...
Det händer så mycket hela tiden och jag har pendlat mellan hopp och förtvivlan..

Funderar fortfarande, och det kommer jag nog att göra tills jag VET hur fasen jag ska lösa allt. Och fortsätter förmodligen att vara väldigt tjatig och eländig och tråkig..

Så en av mina funderingar idag var väl att helt enkelt lägga ner bloggeriet och sluta plåga dom som händelsevis orkar bry sig om att läsa här...
För roligt kan det inte vara... Känner att jag är alldeles jättetradig och bara rapar upp samma goja hela tiden.

Och jodå! Nog vet jag också att det finns massor, massor med folk som har betydligt värre bekymmer än jag. Men inte fan hjälper det mig just nu! 

Detta med djuren tar hårt! Fattar ju att det blir nödvändigt att se till att antalet decimeras rejält. För det BLIR lägenhet när/om jag flyttar. Inser jag nu... *suckar besviket*

Och så är det ju detta bekymmer med hundarna... MÅSTE ha något pålitligt "reservhem" OM och UTIFALL ATT...
För man får inte ha vovvar med sig in på t.ex sjukhus. 
Om nu pappan skulle få för sig att hamna där... 
Omöjligt är det ju inte. 85 år ÄR 85 år... 

Och jag vill ju finnas för honom om han behöver mig. Han har ju alltid funnits för mig!! 
Jag har ju, inser jag, haft en oförskämd tur som har haft så helt fantastiska föräldrar!
Visst har vi haft skilda meningar om saker och ting genom åren, men vi har alltid vetat att vi har älskat varandra helt och fullt..
 Och det är, mitt i allt ståhej och elände, en enorm styrka!!!
Tror jag!!!

Nåja; fortsätter väl fundera på allt jag borde/måste/skulle och bloggeriets vara eller icke vara...

Och tar en rejäl runda med hundarna.
För än lyser solen, även om det har blivit lite svalare ute...