Hej och VÄLKOMMEN!!!

Roligt att Du kikar in!
Lämna gärna en liten kommentar innan Du försvinner ut i cyberrymden igen!

Ha det bra och var rädd om Dig!

torsdag 25 december 2014

Tror att det är dags. ..

... att avsluta denna bloggen.
Dels skriver jag så himla sällan, tiden verkar flyga nu.

Dels är det ju så, att Uffe ÄR gammal nu. Känner att jag vill avsluta detta medan jag har en hyggligt piggelin (för sin ålder) Uffetuffepuff.
Har börjat inse att dom där dåliga dagarna kommer allt tätare.
Det känns väldigt svårt att se honom så pass hängig, min glade spjuver till hund...



Njuter av dom bra dagarna. Tror att han gör det också...
Han leker med Milton korta stunder, sedan lägger dom sig tätt tillsammans och vilar. Att ta hit lillkillen var helt avgjort rätt. Uffes ögon lyser när han tittar på sin kompis.

Jag passar på att önska alla en god fortsättning på julen och ett riktigt gott nytt 2015!

Återkommer kanske så småningom med en ny blogg. Kanske... I framtiden... Vem vet?!

Sköt om er, var rädda om er och varandra!


fredag 5 december 2014

Och här stretar vi på...


...en dag i sänder.
Nu har vi haft Milton här i två veckor och det händer mycket med både honom och Uffe. Men polare är dom :)... Trots vissas farhågor om motsatsen! 

Har upptäckt vad det är som gör att våra mornar blir så onödigt tidiga.
Skyllde ju på morgontidiga hundar och muttrade över deras knäppiga vanor att vilja gå ut innan såna som jag ens är halvvakna..
Härommorgonen vaknade jag innan pälsklingarna och får då se två KATTER som tassar in och väcker hundarna för att sedan förpassa sig ut i hallen i rask takt..
När jag kommer ut i hallen möter dom små juvelerna mig och ser ut som om dom precis har vaknat...
Beundrar deras uppfinningsrikedom, även om jag skulle föredra att dom visade den på något annat sätt...

Promenaderna är fortfarande något av ett äventyr. Ibland går det hyfsat och för det mesta är det ett stretande åt alla håll från Miltons sida.
Jag har beställt en "Trixie-sele" och hoppas på att jag kan få unge herrn på andra tankar... I bästa fall behöver vi inte använda den någon längre tid...
Barnen på dagis har lärt sig att Milton inte är så glad för barn. Han är snarare vansinnigt misstänksam och jag antar att han har sina skäl... Men eftersom dessa små individer är "bakom galler", dvs staket, och faktiskt bara är vänligt sinnade tror jag vi ska få bukt med detta också. Så småningom. 
Han har ju rätt lätt att fatta när han märker att han har något att vinna på det hela... Smart typ, den där Milton... 
Uffe föregår med gott exempel. När det passar honom, vill säga...

Med katterna går det bättre och bättre.
Eftersom det är en niomånaders slyngel till hund blir det lite jagande, men katterna vet ju vart som ska dra iväg om dom vill bli av med honom. Och jag antar att tjusningen med kattjageriet bleknar efterhand.


Det är inte helt lätt att få dom här busarna att fastna på bild. I all synnerhet inte om man vill ha dom båda på samma bild... 
Så detta är en av dom två fotona jag hittills har lyckats få på dom "samlade"...
Men goa är dom!!!
Båda två!!!
Och det är "bröderna bus" också! (När dom inte väcker hundar klockan förbaskat tidigt om mornarna ;) )


onsdag 26 november 2014

Det blir sällan...


...som jag har tänkt mig, men, om jag tänker efter, ofta bra ändå. Det gäller bara att tänka om ibland. Ofta.

Jag har en längre tid tänkt på detta med en lite yngre hund. Jag vill inte för allt guld i världen bli av med min älskade Uffehund,  men inser ju att en hund inte lever för evigt, även om jag önskar det. Han fyller tretton år den femtonde februari, är fortfarande relativt pigg, sover något mer än han har gjort, är lite stelare när han ska resa sig, muttrar lite mer över mattens, i hans tycke, märkliga tilltag, ser nog det han vill se, har utvecklat det selektiva hörandet till nivåer jag inte trodde fanns.

Och för ett par veckor sedan fick jag ett pm på Facebook om att det kanske fanns en liten hund som kunde passa oss.
Svarade och undrade vad detta var, ras, pris, var förnånstans osv.
Jodå, det var (är) en amerikansk cockerspaniel,  nio månader gammal, fanns i Örebro-trakten. Tänkte ju genast att "jomenvisst, och DEN har jag ju råd att köpa". MEN det visade sig att denna lille buskille var tillbakalämnad till uppfödaren (en suveränt trevlig människa! *gillas*), går inte att avla på eftersom han har ett litet underbett, är ett charmtroll som ingen människa kan motstå. Och priset var överkomligt.
Så nu är han här; Milton




Jag "skulle" alltså ha en korthårig, företrädesvis pudelkorsning, lite äldre dvs minst två år och en massa andra kriterier som Milton absolut inte uppfyller, men han skulle nog hit.
För jag hade lagt ner sökandet när jag fick det där meddelandet.
Och både Uffe och jag gillar honom. Uffe leker med honom i halvtimmespass innan han får nog och då lägger dom sig bägge två och sooooover. Att Milton gärna kör igång igen innan Uffe är färdigsoven får matten ta på sin lott. En gammal strumpa med tidningspapper i är väldans poppis att dra och slita i... Och bollar och ben och...

M-ett och Mjauritz funderar lite på "vadfasenärdetdärförettyrväder", men dom flyttar på sig och frääääser och det är bra! Dom ska sätta sig i respekt, för det är M-ett som är VD i det här företaget. Det är något vi alla har fått lära oss. Den hårda vägen ;)...

Promenaderna är väl lite av ett äventyr än så länge... Han är nog inte så van att gå i koppel, lilleman. Men idag har vi, hundarna och jag, varit i stan och investerat i ett nytt halsband till Milton. Hundarna skötte sig exemplariskt. Visserligen fick dom vänta i bilen, men dom väntade exemplariskt i alla fall :)!!!

Jag tror, trots vissa domedagsprofeter, att detta blir riktigt bra när vi bara vänjer oss vid varandra och får in lite rutiner.
Inser att det behöver tränas på både koppelgående och möten med människor och hundar. Än så länge "tränar" vi på fältet där vi får vara ifred. Lugnast för både oss och omgivningen :)...
Och hur som helst; jag känner att jag kommer att få en fin kompis i Milton. Och önskar att Uffe hänger med oss ett bra tag till...
Älskar mina pälsklingar!!!

söndag 9 november 2014

Idag är det...

"Fars dag"...

Jag "firade" min gamle far igår. Åkte till Målilla på förmiddagen, landade innan tolv vid demensboendet.
Knallar in och hittar pappan sittande på sängkanten utan kläder. Fick med lock och pock på honom lite kläder igen, men han klagade på att det gjorde ont när jag tog i honom. Försökte verkligen vara så försiktig som möjligt, men det hjälpte inte så mycket. Ont gjorde det ändå. Såg att fötterna är alldeles söndervärkta, han är bara skinn och ben. Och arg. Inte på mig, men förstod på personalen att dom nog får sina slängar av sleven. Även om dom verkligen förstår att det är sjukdomen, inte pappa som "talar", känns det svårt. Och han ångrar sig själv när han har varit så där ilsken. Det är ju liksom inte "han"...

Pratade länge med en tjej i personalen. Vi kom överens om att jag ska ringa till sjuksköterskan imorgon och försöka få till stånd ett läkarbesök. Han behöver nog både smärtstillande och något lite lugnande så att han får komma till ro på natten. Verkar inte vara så mycket med sovandet, han traskar mest omkring i korridoren om nätterna... Och det förbättrar ju inte situationen. Snarare tvärtom. Sömnen är nog viktigare än någonsin nu!

Tänker att det är märkligt detta med minnet. Pappa hade helt klart för sig att jag har långt att köra och mindes också att jag inte gillar att köra i mörker. Däremot minns han inte så mycket om vad han åt till frukost t.ex...

Nåja; jag hade med mig en ask choklad, som gick åt i flygande fläng. Skönt att något är sig likt!!! Entusiasmen för denna chokladask var liksom inte att missta sig på.


Och vet ni vad?
I detta läget undrar jag verkligen vad som är meningen med allt!!!
Är det så här det ska bli???
Vete sjutton om jag vill vara med då!!!


tisdag 4 november 2014

Att...

... livet är skört vet vi ju.
Men när någon man pratade med om ditt och datt för bara några veckor sedan bara försvinner blir det mer uppenbart.

Det kändes väldigt konstigt att traska in på bibblan och lämna tillbaka böckerna jag tog hem för ganska exakt fyra veckor sedan. Och några nya kom jag mig inte för att låna.

Kommer att sakna E! Tänker på alla år vi har dividerat om böcker, katter, vuxna barn, bilar, livet...

Tomt känns det.
Tänker på hennes man, barn, syskon, nära vänner...

Tror det är viktigt att komma ihåg att tala om för dom man tycker om att man faktiskt gör det. Tycker om, tänker på även om man inte ses/hörs dagligen.
För rätt som det är är det för sent.

onsdag 22 oktober 2014

Fortsätter...

... grubbla.
Över detta med kortet... Har inte kommit på vem än.
Undrar om jag gör det någon gång? Är det verkligen nyttigt att fundera och undra så??

Och har överlevt tandläkarbesöket.
Blev lite av antiklimax.
Inga hål, ingen tandsten, ingentingen. Med beröm godkänd trut.
Men tand som ömmar.
Nåja; nedslipning av tansabissing blev det och förhoppningsvis blir det bättre.
Det ÄR bättre idag. Faktiskt! Och det är jag jätteglad för. Trodde ju att det skulle bli utdragning av tand eller nåt i den vägen.
Och jag behöver ju inte komma tillbaka förrän om ett år om det inte börjar värka ordentligt igen. Det gläder mig, för min tandläkarskräck är inte att leka med...

Känner mig våldsamt besläktad med Lillsaaben; Inga hittbara fel. Det är bara fel ändå...
Ja, jisses, så det kan bli...

Återgår till att fundera över kortavsändare, varför tänder som det inte är hål eller andra fel på värker, över meningen med livet....


fredag 17 oktober 2014

Grubblerier...

... är det i lilla lägenheten i Hössna...

I tisdags var jag hos tandläkaren. Fick den avbitna tanden lagad (för lånade pengar...). Kom hem och, jomenvisst, kände att det var en tand till som värkte duktigt. Antar att den liksom övertrumfades av den där avbitna rackaren...
Kände då att NÄÄÄÄ, har inte råd inte ork vill inte...
Tänkte att det nog fick vara så här. Man KAN faktiskt tugga på "fel" sida om man bara anstränger sig lite ;)...

MEN;
Igår fick jag post. Räkningar, det är den tiden i månaden. Men det fanns ett brev också. Med ett kort och pengar. Men vem det är ifrån vet jag inte. Ingen aning...
Poststämpat i Nässjö var det i alla fall. Men icke en ledtråd till vem som har skickat det...
Snacka om att hjärncellen går på högvarv... Och nej; jag fyller inte år nu. (Tror inte jag tänker göra det sedan heller, börjar bli för många på nåt vis...)

Kan säga att jag både grät och skrattade och bekräftade Uffehundens misstankar om att matten är spritt språngande galen ;).



Men fick så att säga blodad tand (hehe) och ringde till käftis (efter samtal med långivaren) och beställde tid. På tisdag klockan tolv ska jag infinna mig (på darriga ben) och kolla alla gaddarna och i synnerhet den onda.
Känner mig otroligt modig som vågade ringa.
Nu blir det nervös väntan på att det ska bli dags. Igen. Men det är väl lika bra att smida medan järnet är varmt, eller nåt...

måndag 13 oktober 2014

Detta med att ringa...

... och beställa tid hos tandläkaren får mig alltid att bli våldsamt ambivalent.
Har j*kligt ont i en avbiten tand, men är inte så där värst glad för att gå till käftis (även om han är världens snällaste) och framförallt inte glad för att betala.
Har en känsla av att det blir dyyyyrt detta... Och inte hjälper det mycket att sätta sig och kika på inkomster och utgifter heller. Man blir bara ledsen...
Så när det nu är telefonsvarare hos tandläkaren dagen lång blir jag både lättad och vanvettigt irriterad.
Detta måste väl vara att vara totalkluven???




måndag 6 oktober 2014

Varit på bibblan...

... och trodde att jag skulle åka och handla. Det skulle inte ryggen. Fick kramper i både rygg och ben när jag började tuffa (jodå, bilen startade) mot stan.
Bestämde mig för hemfärd på stört.
Handlar en annandag. Så det så...


Fast lite snopet var det...
Man blir lite matt i pälsen emellanåt.

tisdag 30 september 2014

Det där med bilbesiktning...

... kan bli rätt äventyrligt.
Särskilt när det ösregnar och alla "system" är satta ur funktion. Detta fick till följd att man inte kunde registrera att man hade kommit, utan skulle använda mobilen och skicka ett sms.
Med tanke på hur min mobil (inte) fungerar var det bara att lägga ner det försöket. Tänkte då att "alla har ju faktiskt inte mobil, så...". Väntade. Och väntade. Emellanåt kom en gubbe ut och viftade lite planlöst åt oss som stod där, men VEM han viftade åt var det nog inte någon som begrep. Till slut tröttnade jag och väste iväg (jodå, den startade, det var ju kallt) när jag såg någon i en av portarna. Körde in, stängde av motorn, krånglade mig ut och fräste "vad fasen håller ni på med här egentligen?"... Besiktningsmannen är försedd med humor. Vi har liksom stött ihop förr... Han förklarade läget och konstaterade att dom skulle ha haft fyra bilar inne just nu, men där stod sju. Inte lätt för dom heller med byte av system och ösregn...

Nåja; fick en tvåa på "ojämn bromsverkan bak". Åkte raka vägen till verkstan. Fick lämna in öket igår. Hämtar den imorgon. Det var bromsoket som hade gett upp. Eftersom "min" verkstad är världsbäst har dom hittat begagnade ok och kostnaden blir alltså mindre än hälften mot vad det hade kostat med nya reservdelar.
I övrigt hade han (besiktningsmannen) bara beröm att ge till bilen. (Ställde mig väldigt frågande till detta, med tanke på allt trubbel jag har haft denna sommaren.)  Det är ju första gången jag besiktar den och det var lite kul att få frågan var jag hade gjort av den grå... Antagligen är jag känd som "den där stolliga kärringen med Saaben" på bilprovningen i U-hamn *skrattar*...

Och så lyser lamporna för motor/växellåda igen. Förhoppningsvis hittar dom något tok denna gången. För lamporna började nämligen lysa efter det att biljäkeln inte ville starta i lördags. När jag hade köpt glass. Om det berodde på glassen eller att jag hade kört först till Timmele och sedan till stan vågar jag inte spekulera i. Fast jag skulle inte bli förvånad om biljäkeln missunnade mig glassen ;)... Den är allt lite märklig min Lillsaab...

I övrigt är det tråkigt, tråkigare, tråkigast att granne B har flyttat. Det är inte lika kul att traska kvällsrundan ensam.
Idag var det slutbesiktning på hennes lägenhet. Känns konstigt.
Och så har jag tvättdag. Mycket tvätt har det blivit. Jag samlar. Fast jag borde kanske tvätta oftare. Men, alltså, orka...
Fönstrena behöver putsas. Det är strålande solsken ute. Jag ser det när jag ÄR ute. Innifrån ser det rätt grådaskigt ut... Men, alltså, orka...
I stort sett håller jag stenhårt på det där "en annan dag"...
DÅ ska jag. Kanske ;)...

torsdag 18 september 2014

Närmar sig höst...

... med stormsteg. Finns faktiskt ställen där man kan rassla omkring bland löven. Om man nu orkar.

I övrigt är jag låg. lägre. lägst.
På väg ner i brunnen.

Det ser ut att bli två månader med utgifter som överstiger inkomsterna. Det är bara att konstatera. Lite halvbittert.

Och så får man slängt i huvudet att man själv väljer sin situation och att det bara är att tänka sig att det inte finns så finns det inte... Och detta gäller både sjukdom och livet i övrigt enligt den självutnämnda expertisen.
Självklart mår man bättre psykiskt om man kan ta eländet med en klackspark. Men ingen människa orkar klacksparka förjämnan. Det är bara så.

Och så pappa som blir sämre och sämre.
Var där i torsdags förra veckan och han kände först inte igen mig, Sen var det växlande molnighet resten av dagen. Sina barnbarn kände han inte heller igen, inte ens Uffehunden var något han kunde relatera till. Att förlora någon man älskar så fruktansvärt mycket lite i sänder är plågsamt.

Så är det den här bilen. Som startar eller inte startar efter behag. Idag har jag varit i stan och fått slänga upp motorhuven två gånger och svalka motorn (eller vad sjutton jag nu gör när jag öppnar "truten" på den), två-tre minuter så startar den igen. Detta ska jag ta in på besiktning nästa vecka. Det ser jag inte fram emot. Inte ett dugg.

Dessutom, som lite lök på laxen, krånglar mobiljäkeln. Skulle få en annan av A, men hon är sjuk, hennes hund är sjuk och att i det läget bry sig i en gammal mobiltelefon... Det finns det faktiskt ingen som gör! Skulle inte jag ha gjort i alla fall. Håller tummarna för att lilla vovven ska fixa detta och för att bästaste A blir frisk igen!

Så har min favoritgranne flyttat iväg. Fem kilometer iväg. Men våra hundpromenader blir det ju inget med... Sånt gör en lite ledsen i ögat!

Valet, ja... Vad ska man säga? Väljer att inte säga något alls. Men är fortfarande stolt vänsterpartist. Så det så!
Obstinat?? Jag??? Icke! Möjligen lite enveten. Man blir det när håret börjar gråna och tänderna trillar ur käften på en (nåja; en flisa i alla fall)...

Nu har jag meddelat på FB att jag tar några datorfria dagar (får väl se hur länge jag klarar det *flinar*)...
Känner mig lite så där osocial och deppig och tråkig och gnällig och...

Lugnast för omgivningen att jag håller truten och går och lägger mig!

onsdag 3 september 2014

Jodå...


.... vissa saker ordnar sig. Med goda grannars hjälp! Kattnätet är på plats. Granne B och jag fixade det i måndags, så nu är min värld rutig igen :)


Vissa andra saker är sig välgörande lika. Fast i något "mildare" tappning.
Har varit i stan idag. Parkerade vid ICA.  Gick upp till apoteket och fixade lite medikamenter.  Strosade lite på gågatan och kikade.  Gick ner till bilen för att hämta mina kassar och lägga in apoteksinköpen.  Tänkte att det var bäst att försöka starta bilen.  Så det försökte jag. Det gick inte. Blev tvärförbannad och slet upp motorhuven. Lät den stå öppen fem minuter eller så och ägnade mig åt att studera motorn. Tror jag har lokaliserat växellägesgivaren. Men har inte köpt någon kylspray än, så det experimentet får vänta. Försökte starta igen, och minsann, bileländet hoppade igång. In på ICA och handlade lite mjölk och sånt,  ut och (yes!!!)startade bilen och körde hem. Vågade inte fresta med att stanna vid Lidl också... Är kanske lite feg ;)....

När jag kom hem kunde jag konstatera att hyresvärdshelvetet var här med sina äckelpäckelhundar. Tänkte passa på att gå ut när gubbjäklarna for iväg för att äta (ellervadfandomgörnärdomfariväg). Visade sig att dom hade lämnat hundarna här. Utan någon som helst uppsikt. En bunden i en lyktstolpe mitt i solen och den andra lös.
Jag hade ont i halsen när jag kom in. RÖT åt hundrackarn när den kom rusande "för att leka" med raggen rakt upp... Uffe var givetvis sur, men sa inget. Bara drog och ville nog ge sig på den andra hunden. Men Uffe är tolv och ett halvt år och hans leder är inte helt ok, så att ge sig in i slagsmål med fyrtio kilo idiothund är inte smart. Tycker jag. Och ibland får det bli som jag tycker! Banne mig!
Undrade när jag kom in om barnen på dagis var ute när jag ryade åt den där galna jycken... Använde nog ord som inte är så lämpliga för små barnaöron ;)...
Nåja, bara att hoppas att dom har hört sånt förut. I annat fall har dom fått något att fundera på...

Nu är det nog dags för lite vila för både matte och hund innan kvällsrundan.

söndag 31 augusti 2014

Är nog lite trötter...


... på det mesta.

Balkongen är färdigmålad i alla fall. Nu ska bara stolpar och nät upp igen. "Bara"... Vet väl inte riktigt hur jag ska få till det. Försöker övertyga mig om att det löser sig. Det som allt annat. För det kanske det gör. Det är det där kanske som är lite svårt att acceptera. Lätt att grotta ner sig i brunnsmörkret när man är på det här humöret!

Lillsaaben är hemma och har skött sig hittills. Vågar inte satsa på att köpa glass, men man kan väl inte få allt ;)...
Funderar på vad det är för fel på den. För något är det ju när den inte startar. Tror i alla fall det är den där växellägesgivaren. Och den är dyyyyr den. Men det är väl bara att förse sig med kylspray och testa sig fram. Antar jag. För bilmekanikern tycks ju inte kunna komma på vad som felas.

Har fått en förfärlig värk i höftlederna. Vill tro att det är fibron som spökar.  För alternativet känns inte som något jag vill ha.  Utslitna leder är ingen höjdare precis.

Och jo, jag är gnällig och eländig.
Trött på livet i allmänhet och mitt i synnerhet.

Men det blir nog bättre! En annan dag.

söndag 17 augusti 2014

Det blir inte ofta...

... det skrivs här...

Kan inte skylla på tidsbrist. Tid är det enda jag har...
Bil har jag inte - ännu... Den står på verkstan fortfarande. Verkar knepigt att hitta felet. Ringde ner i onsdags och sa till dom att dom måste varmköra den. Det är nämligen när den är varm den krånglar... Det hade dom tydligen inte tänkt på. Fast jag har talat om att den alltid startar utan mankemang härhemma när den har stått några dagar... Karlar alltså!!!! Allt ska man behöva precisera och förklara...
Tack gode gud för att jag inte har någon sådan (karl, alltså) i hushållet... Även om Uffehund snarkar som ett helt mudderverk så att jag undrar ibland...
Men nog saknar jag lillsaaben... Riktigt mycket saknar jag den...

Balkongen är fortfarande förbjudet område. Katterna är fortfarande lite sura.
De nya grannarna är fortfarande trevliga och håller sig för sig själva, men hälsar glatt när vi stöter ihop i trappen eller ser varandra ute.
En granne i andra huset flyttar. Ska bli intressant att se vad vi får för ny granne där. Spänning i tillvaron.. Om man inte begär för mycket av den. Tillvaron, alltså.
En granne (min favoritgranne B) packar för fullt och är på väg till nytt boende.
Det regnar.

Har ägnat mig åt att knappa in de första räkningarna för månaden... Kul. Eller nä... Alltid lika eländigt lite kvar av det där som ser så bra ut innan man börjar dra ifrån det som måste betalas...

Och så är det snart dags för riksdagsval. Skulle egentligen varit på något slags valupptakt för V i stan idag. Men dels har jag ingen bil, dels städade jag igår. Så jag har faktiskt så pass ont att jag känner att jag inte vill sitta bland en massa folk och vara artig och uppföra mig.
När jag får så där ont kan jag inte sitta stilla. Hoppar upp och ner och vrider och kanar på stolen... Inte särskilt gångbart om man ska vara social och sitta och äta ihop med andra... Det ger liksom ett lätt nervöst och stressat intryck ;) ...
Stannar hemma och svär som en borstbindare istället... Får väl försöka hänga med på någon annan aktivitet... En annan dag. Blir säkert fler tillfällen!!!


torsdag 7 augusti 2014

I förgår...


... trodde jag att jag hade gjort mitt för dagen. Ungefär mitt på dagen nån gång, trodde jag det...Var så trött...
Det har börjat målas på baksidan. Där vi har balkongerna. Min är försedd med kattnät. Tror ni att den satans hyresvärden kunde komma in och tala om att det var dags att plocka ner nätet och plocka undan från balkongen? Nix! Istället går fanskapet upp på taket och spolar hängrännorna...

Resultatet var milt sagt skitigt...
Uppepå detta kommer den jäveln och ringer på, halv sju på kvällen, och gapar om att nätet ska vara borta "imorgon".... Till saken hör att jag uttryckligen hade bett om att bli tillsagd i god tid om när dom ville ha tillgång till balkongen,  så att jag skulle hinna fixa hjälp med att ta ner nätet. Med tanke på hur varmt det är/har varit har det ju varit ett plus att kunna ha balkongdörren öppen.  Får väl medge att jag tappade humöret fullständigt och skällde ut idioten efter noter.  Granne M kom över och hjälpte mig att plocka ner nätet. Då var knäppgöken kvar. M var föredömligt vass och (faktiskt lite hånfull) när hon ifrågasatte hans märkliga tillvägagångssätt. Nya grannarna hörde det hela. Misstänker att deras uppfattning om hur svenska hyresvärdar beter sig fick en rejäl knäck.
Dom hade en man på besök som pratade bra svenska och han pratade med oss medan vi höll på. Det finns ju liksom fler brister här, och "renoveringen" kan ju ifrågasättas. (Håller detta två år är det bra!!!). Då kommer lille hyresvärden skubbande runt hörnet och piper "jag hörde vad ni pratade om"... Herregud!!!
Senare på kvällen fick jag hjälp av granne B och hennes döttrar att ta in och skölja av mina utemöbler och se till att allt kom ner i källaren. Sedan var det bara att städa badrummet... Hade så ont redan då att jag funderade på något slags litet självmord. Men bestämde mig för ett par värktabletter istället. Man ska ju inte överdriva ;)...

Onsdagen blev något lugnare.
Körde in till stan på eftermiddagen,  satte bilen på "Marknadsplatsen" som jag hade planerat. Gick ner till ICA... Ja, gick och gick, linkade är väl kanske en bättre beskrivning.  Handlade ungefär vad jag skulle,  till bilen med det (tungt!!!), vidare till Lidl. In där och köpa det jag hade tänkt, på ett ungefär i alla fall. Tillbaka till bilen. In med varorna. Bilen startade inte. Ut igen, över gatan till verkstan. Där stod många bilar, typ. Bilmekanikern förklarade att det hade kommit in fem bilar, som inte ville starta. Fast med bärgare. Det behövdes ju inte med min. Fick order om att lämna nyckeln, ge fasen i fler startförsök, se till att komma hem med mina varor. Och M och jag hade ju planerat detta sååå bra, åkte ungefär samtidigt så a tt det skulle sammanfalla någorlunda med hemresan, eftersom vi anade hur det skulle bli. Så jag tog lilla mobilen, ringde M, hon kom susande efter några minuter och sen åkte vi hem.
Nu är Lillsaaben på verkstan,  jag är hemma och har ont och orkar ingenting. Och behöver ju inte göra någonting heller, ibland sammanfaller allt på ett alldeles ypperligt sätt.

Tänker ägna ett par dagar åt vila. Bilen lär jag inte få reda på något om förrän nästa vecka (med tanke på hur det hade soppat ihop sig på verkstan), pappa har jag pratat med, hoppas han förstod varför jag inte kan komma. I övrigt kan jag ju inte göra något åt någonting just nu. Det är som det är.

Får väl konstatera att jag har suveräna grannar och vänner, att killen på verkstan är helt outstanding och att jag kanske skulle må rätt bra av att släppa all skit några dagar...

tisdag 5 augusti 2014

Äntligen...

... är rökande grannen inunder försvunnen...
Nya grannar har redan flyttat in. I en lägenhet som stinker rök. Hur hyresvärden är funtad som har mage att hyra ut en bostad i det skicket kan man ju fråga sig...
Å andra sidan visade han tydligt idag att han inte har alla indianer i kanoten.
Idioten stod och målade när jag och Uffe stolpade ut. Han stirrar på mig och säger "hej". Jag sa artigt "hej" tillbaka, gick ner till postlådan för att kika om det hade kommit något, varpå knäppgöken ställer sig och skriker; "jag sa hej"... Ja; sa jag, det sa jag också... "Det hördes då inte" kläcker han ur sig... Vad svarar man på sånt??? Fullständigt borta med vinden!!!!

Dom nya grannarna verkar för övrigt trevliga. Varifrån dom kommer vet jag inte, dom pratar inte mycket svenska. Håller sig på sin kant, liksom. Men tysta och lugna och ickerökande! Det passar mig bra! Vi hälsar glatt när vi träffas och det räcker ju. Uffe har fått hälsa, så han är införstådd med att dom hör hit nu...

Och så regnar det! Äntligen!!! Det finns luft! Jag har ont som attan, antagligen väderomslaget, men det är så skönt att frysa lite ;)! Har öppet och sitter i shorts och huttrar. Måste ju svalka mig medan jag kan *skrattar*...

Imorgon ska jag åka och handla. I samarbete med granne M. Jag sätter lillsaaben på "Marknadsplatsen" och utgår därifrån. Ingen tidsbegränsad parkering och tvärsövergatan från "min" verkstad. M plockar upp mig och skjutsar till ICA sedan tar vi Lidl på vägen ut och hon väntar medan jag försöker få igång bilen. Går den inte igång traskar jag till verkstaden och lämnar nyckeln och åker med M hem... Fasen, så smarta vi är!!!

Nu ska jag sätta mig och ta en kopp kaffe...
Har liksom tagit slut på mig för dagen.
Plockat ur diskmaskinen och varit ute med Uffe. Och bäddat sängen... Idag var det vad som krävdes för att luften skulle gå ur... Ibland är det lite knepigt att vara jag ;)...

tisdag 29 juli 2014

Funderar på...

... att börja leva som eremit...

Om man kan få slippa sig själv...
Är trött på mig!!!

Värmen gör mig sur och gnällig. Uffe är trött och rätt grinig han också. Biljäkeln har fått stå där den står sen igår när jag tog hem den igen-
Planen var att jag skulle ut och köra lite runtomkring här och sen försöka starta efter några minuter och OM den startade skulle jag ut och kuska något varv till. Allt i felsökande syfte....
Har hittat ett antal fel det möjligen kan vara på olika bilforum...
Men; som sagt; jag är trött, orkar inte, huvudet värker, jag vill inte...
Sa jag att jag är grinig???

Var fan är hösten????

Men å andra sidan ;)...


... är det väl så här det är?!

fredag 25 juli 2014

Utan...

... bil får jag försmäkta här några dagar...
I förgår hände det igen. Detta att bilen helt enkelt inte ville säga så mycket som flasklock (eller ens brumma lite) när jag försökte starta efter att ha varit och handlat. Först en gång utanför det nyöppnade Dollar Store. På en parkering med sol, bara sol, massor av sol. Ringde M och hon skulle komma. Fifflade med bilen medan jag väntade och plötsligt hoppade den igång. Avbokade skjutsen hem. Åkte och tankade. Bilen startade när jag skulle därifrån. Lätt som en plätt.
Då detta upprepades när jag hade varit och uträttat ytterligare ett ärende, trodde jag i min enfald att det inte var någon fara längre.
Men, det var det. Gick makligt in på ICA och köpte lite mat och andra nödvändigheter och traskar ut och inbillar mig att nu får jag komma hem. Tror biljäkeln flinade åt mig när den vägrade att ge ett knyst ifrån sig - igen.
Nytt samtal till M och jodå, stackaren slänger sig i bilen -igen - och kommer susande. Ringde Securitas och fick tag i en sur snubbe som hävdade att bilen inte kunde stå där i flera veckor.  Blev förbannad och talade om att han skulle upplysa parkeringsvakterna att jag hade tillstånd att stå där tills jag kunde få hjälp att få bort bilen och att jag la en lapp i framrutan om detta faktum. I 27 graders värme och med en bil som gör som den vill blir man inte snäll. Inte ett dugg.
Hem och plocka undan varorna, ut med hunden, lunch med telefonen i näven och leta osemestrande bilverkstäder. Fick till slut tag på en, som tydligen ska vara den nya auktoriserade saabverkstaden i stan och telefonnummer till bärgare, om bilen inte gick att starta.
Ner till stan igen, fick liv i bilen, bort till verkstan,  blåser in där strax innan stängningsdags och lämnar bil och nyckel...
Ber en bön att dom kan hitta felet och att det inte kostar multum. Har ågren för hur fan jag ska kunna lösa ut bilen, men vet att jag i värsta fall får låna pengar av min väninna A. Tumhåller för att jag ska vara med bil nästa vecka.
Nu är det för övrigt så varmt så jag vill bara lägga mig ner och ofinnas...
Anar att det finns fler som känner så.




Uppdatering; Sent igår eftermiddag (det är lördag idag ;) ) ringde dom från saabverkstaden.  Och nej, dom kunde inte hitta något fel... Men så här kan jag ju inte ha det. Rätt som det är går det kanske inte att starta alls. Inte ens efter någon timme eller så,,,  Och är man då en bit hemifrån blir det problem i den större skalan... Jävla skit!!!! Orkade inte ta mig för att åka ner och hämta eländet igår. Den får stå där tills på måndag. Väninna A tycker det ska satsas på en ny startmotor... Kan ju vara så att hon har rätt. Får väl begära kostnadsförslag från ett par ställen.... Trött, tröttare,  tröttast. ?.

söndag 20 juli 2014

Det är varmt...

Förfärligt varmt...

Och tråkigt nog är jag utrustad med tvivelaktig karaktär...

Glassen börjar tryta i lilla frysen...
Bilen är så varm så det är inte till att tänka sig att ens närma sig eländet...
Ett lite knepigt dilemma, eftersom det är någon mil till närmsta affär...

Gläds åt att grannen inunder äntligen har fått ändan ur och flyttat iväg f*nvetvart (vill inte veta!!!).
Stämningen i "gula husen i Hössna" blev lättare på studs!
Tänk att en människa kan sprida så mycket otrivsel omkring sig?!

I övrigt är det nedfällda persienner, så lite utevistelse som möjligt, stånk och stön över hur eländigt varmt det är som gäller här...
Å andra sidan är det inte ofta man helt sanningsenligt kan påstå att man är "het" ;)...

Ha en fin avslutning på helgen! Njut av solen ni som kan! Vi övriga får väl gnälla vidare :)!


tisdag 15 juli 2014

Här är det rätt...

... händelsefattigt.
Kanske för att denna våren och sommaren hittills har inneburit väldigt galopperande fibromyalgi.  Och en massa onödigt ont i nacke och höft. Undrar varför?
Något i luften, kanske?
Har förstått att jag inte är ensam om att ha det så här.  Många med olika reumatiska åkommor har mått dåligt sista tiden... Vet inte om jag tycker det är en tröst, egentligen. Snarare är det sorgligt att så många har så ont. Och de flesta tror jag har det betydligt värre än jag. Jag kan ju, än så länge, klara mitt adl alldeles själv. Och det är jag tacksam för. När jag mår så här mår andra bättre av att inte vistas i närheten av mig. Är snarstucken och irriterad.

Men Uffe, M-ett och Mjauritz är räddningen i nöden!  Utan dom hade jag nog spårat ur fullständigt.  Blir ju tvungen att ge mig ut med Uffehunden hur jag än mår, tvungen att leka och gosa med herrarna katt om jag inte vill bli utsatt för gruvlig hämnd...

Kan klara att vara någorlunda mänsklig kortare stunder. Igår var jag hos frissan och putsade till det numera kortklippta håret. Var och handlade, sprang på barnbarnet och hans mormor och morfar i affären. Vi blev lika snopna allihop.  Dom bor ju en bra bit härifrån,  så inte förväntar man sig att dom ska dyka upp bara så där :)! Men det var roligt att få några minuter med lillkillen. Glömde en del av vad jag borde ha köpt i "röran", men det viktigaste fick jag med mig. Tror jag. Annars lär jag väl märka det när jag behöver *vadsjuttonjagnukanhaglömt*...
Pälsklingarna har vad dom behöver i alla fall. Det är huvudsaken!
Det löjliga är, att nu, dan efter denna lilla utflykt, känner jag mig som *daneftervedkärranföre*. Dvs totalt schlutt med känning av varenda sabla led i hela mig. Och det verkar något av överkurs. Tycker jag. Så nu avgår jag till sängläge en stund. Igen.
Kanske tur att hjärncellen har valt bort semestern ;)... Får försöka leda in den på lite trevliga funderingar...

lördag 5 juli 2014

Varmt idag...

... ingen sol, men å andra sidan inget regn heller. Ibland får man vara tacksam för det lilla.
Blåser gör det (när gör det inte det här???), Uffe lider av värmen, jag vill bara sova och har dessutom en mage som är alldeles knäppig... Svullen och gör ont. Irriterande!!! Men det är nog säkert så att det har något krångligt, märkligt samband med den förbannade fibromyalgin. Verkar som om allt elände kommer av den. Fast jag tvivlar väl i och för sig. Men det är vad doktorn säger, när det dyker upp något nytt "ont"... Bekvämt att ha något att skylla på, kanske...

Fick sms från systern. Dom (hon och hennes man) hade varit här i trakten (Jönköping, knappa 4,5 mil från lilla Hössna) i onsdags och hämtat en båtkärra och då åkt vägen om pappan när dom skulle hem till Gotland igen. Han hade varit trött och sett väldigt liten och sliten ut. Känner väl att jag borde försöka åka iväg snart igen... Men får kolla ekonomi och känna efter hur måendet tänker bete sig först. Åka när man är så trött att man somnar sittande vid bordet är kanske en rätt kass idé...

Idag har vi tillbringat osedvanligt mycket tid i sängen. Jag och katterna i min säng (måste nog investera i en bredare; attan vad plats dom kan ta, dom små rackarna!) och Uffe i sin lilla hundbädd. Tror att han (Uffe) nog helst hade sett att det var jag som hade fått knö mig i hundbädden... Men se det finns gränser för vad en tokig matte tar sig för ;)!

För övrigt hittade jag en kul bild på en fb-sida


Kan man ju försöka trösta sig med...

Ha en fin lördagskväll och en god fortsättning på helgen!

tisdag 1 juli 2014

För snart...


...två veckor sedan,  var vaktmästaren här och "kollade" duschblandaren. Den fungerade väldigt dåligt redan innan. Vattnet gick/går inte att ställa in. Det blev väl varmt. När vaktis hade fifflat med eländet var vattnet som lägst 43 grader. Är. För än har dom inte bytt ut den. Sandahls Fastighets AB i ett nötskal.
Skyller på att det är fem mil hit från deras "utgångspunkt". Verkar väldigt relevant i sammanhanget. Lite småbarnsligt sådär. Lite "villgärnahaettföretagmenintetaansvar".
Såvitt jag förstår har huset inte flyttat på sig sen den där knäppskallen tog över/köpte/what ever. Tror inte deras "kontor/lager/vad fasen" har makat sig några mil åt ena eller andra hållet heller...
Men jag tror så mycket...

Man övar upp sin kreativitet när man bor i deras fastigheter i alla fall.
Detta är det senaste i duschblandarväg. En lågbudgetvariant.
Inget för veklingar som mig. Min värk galopperar och lederna läääängtar efter en lååång lagom varm dusch...


Uppdatering; Igår 2/7 fick jag äntligen en ny duschblandare. Arbetstid knappa 5 minuter. På frågan om vaktmästaren hade provat att duscha i 43 gradigt vatten fick jag svaret att sånt ägnade han sig inte åt. Nä; men att deras hyresgäster som betalar duktigt i hyra får gör det...
Ja, ja! Nu vet jag ju att hädanefter ska det som ska anmälas ska anmälas skriftligt, företrädesvis via mail, sparas och vid behov skickas till hyresnämnden. Slut på tålamodet hos mig. Önskar bara att resten av hyresgästerna här kunde göra på samma sätt, ju fler desto bättre. Men det är väl som sagt önsketänkande.

tisdag 17 juni 2014

Spökbilen in action - igen


I går var jag och handlade.
Inga problem att köra ner till stan, kom ihåg nästan allt jag borde köpa hem. Lyckades till och med låta bli att köpa onödor som inte stod på listan.
Problemen började när jag skulle hem.
Det gick nämligen inte att starta bilen. Försökte med reservnyckeln. Inget resultat. Höll på säkert ett tiotal gånger att få fjutt på maskineriet, men icke.
Ringde verkstan (den bästa i hela världen!), men dom hade inte tid att hämta bilen förrän på seneftermiddagen. Det är två timmars parkeringstid på ICAs parkering. Ringde Securitas. Jodå; fick "tillstånd" att stå där tills vi kunde få bort bilen. (Tror fan det; en måndag är det väl inte precis brist på parkeringsplatser...). Ringde bästaste M och hon konstaterade att hon var på väg. Vad gjorde man utan sina bästa vänner/grannar??? Knallade till bilen och gav den en knuff i "baken" och muttrade något otryckbart. Satte mig på förarsätet och vred om nyckeln. Jodå; bileländet startade.
Ringde M igen och bad henne hämta upp mig vid verkstan istället. Åkte till nämnda (världens bästa) verkstad och pratade med bilmekanikern. Eftersom bilen startade (han provade flera gånger) bestämde vi att den fick stanna kvar och finna sig i att bli provstartad flera gånger igår och jag antar att det hela har fortsatt idag. OM det upptäcks något märkligt kan det eventuellt fixas imorgon (om reservdelar finns hemma), annars får jag hämta den och be en bön om att detta ofog inte upprepas...
Livet tillsammans med lillsaaben blir aldrig långtråkigt i alla fall...
Borde nog ha kollat blodtrycket när jag nu var i stan, men det kändes som en överloppsgärning. Tror doktorinnan hade fått dåndimpen om jag hade lämnat dom värdena....


Ägnar kvällen åt självsuggesion; "jagälskarminbiljagälskarminbiljagälksarminbiljagälsk...."
Fast fan vet om det hjälper!

söndag 15 juni 2014

Tiden rusar...

... och jag hinner inte med...

Nästa vecka är det redan midsommar. I fredags var det skolavslutning. Jag är nog kvar sisådär i april, tror jag...

I fredags var det som sagt skolavslutning här i byn. Var ute med Uffe en snabbrunda innan vi skulle åka till Målilla och pappan och såg att det stod fullt med bilar utanför kyrkan. Eftersom jag är klart efter min tid tog det en stunds grubblande innan det gick upp ett liljeholmens. Nåja; antar att jag får vara glad för att jag fattade - till slut :)!

Och vistelsen hos pappa var väl inte så himla kul. Han har blivit väldigt mycket sämre. Virrade omkring och hittade inte till sin säng i sitt eget rum. Och var arg på än det ena och än det andra. Min syster var där också, men vet inte om det kanske blev lite mycket för honom att Uffe och jag också kom... Tror inte vi ska upprepa det. Kändes helt enkelt inte bra. Fick inte någon som helst kontakt med pappa. Och var ruggigt ledsen på hemvägen.

Insåg plötsligt hur ensam jag har blivit sen mamma gick bort och pappa blev sjuk. Dom, som alltid älskade mig som jag nu är (ganska svårälskad, haha...) och kände mig så väl... Eftersom jag hade nästintill daglig kontakt med mamma så länge hon levde (telefonen är en superb uppfinning!!!) och sedan med pappa tills han blev sjuk är det liksom väldans tyst nu. Ja, ja! Nu är jag så där gnällig igen... Men ibland slår den där saknade till med storsläggan. Idag till exempel...



Men fick höra något positivt (om det nu är sant, förstås) när jag skulle ut med Uffe på mittpådanrundan. Verkar som rökandegrannen inunder ska flytta i augusti. Och det vore välan ett lyft! Och nästa hyresgäst som flyttar in får ju det nya kontraktet med rökförbud inskrivet. Om det är lagligt eller inte ger jag fullständigt f*n i! Bara jag slipper röken! Egotrippad? Jag??? Nähä *asg*....
Och vad det blir för någon kuf som flyttar in vete sjutton. Men det kan ju inte bli så mycket värre i alla fall! Hoppas jag!!!

Och så har jag ägnat mig åt att "rensa" soptunnor... Jajamensan! Grannen mittöver här hade lagt två stora kartonger med sånt som företrädesvis borde ha hamnat på tippen, inte i soptunnor för hushållsavfall. Vilket gjorde att alla tre tunnorna blev överfulla på nolltid. Så jag tog ur kartongerna och satte dom på marken bredvid. Det står adresslappar på kartongerna. Så det är inte så svårt att se vem som har tagit dit dom. Nu blir det intressant att se vad som händer... Hyresvärden lär ju komma nästa vecka för att fortsätta med sitt slit för att få sin "Oscar" (för tunnaste färgfilm). Tycker liksom att det är hans sak att antingen ta hit fler sopkärl eller upplysa folk om vad man får och inte får slänga i dom tunnor som finns.
Tycker det är så konstigt att det ska vara så svårt att ta med sånt till tippen. Vi åker förbi där när vi ska till stan och dom har väldigt generösa öppettider och det är överskådligt och lätt att "komma till" och slänga i containrarna... Dessutom är personalen väldigt hjälpsamma och trevliga!

Jag har blivit en riktig satkärring. Medger. Men bara ibland. När nöden kräver. Det gjorde den nu! För annars hade skatorna fått ett riktigt skrovmål (med tanke på matresterna i min soppåse) och vi hade fått skräp över hela gatan. Och det kändes onödigt. Tyckte jag.

Nu ska satmaran gå och vila en stund innan eftermiddagsrundan med gamle Uffehunden. Han var lite halt imorse. Höger framben. Men han verkar inte ha ont, så jag antar att han har legat illa eller nåt sånt... Jisses, så övernitisk man blir när man har en gammal hund! Kollar och dubbelkollar ALLT... Uffe genomlider det hela med upphöjt lugn. Han är för go, min lille vovve...


tisdag 10 juni 2014

Troligen lite av dacapo



Att bo i hyreshus har sina "poänger". Särskilt när man har en hyresvärd som är fullständigt hjärncellsbefriad och försedd med två stora hundar som får springa lösa och en valp som får sitta bunden.
Ja, ja jag VET att jag upprepar mig... Tror jag har pipit om detta förut.

 Och huset/husen ska målas nu. Det tar tid. I all synnerhet när det ska "sparas" på material. Det skarvas bräder. Men det är klart; kan man nu spara en åttondels vindskiva så är det säkert en besparing på sisådär tjugo kronor. Om man inte räknar med tiden det tar att såga och mäta och.... För övrigt sparas det på färg också. ETT tunt, tunt lager blir det. Illgult. Kan nog bli en "Oscar" för tunn färgfilm. Vem vet?

Men det värsta är väl att min Uffehund blir påhoppad av dessa stora vovvar när vi går ut.
Försökte säga ifrån idag och förklarade pedagogiskt att min hund är 12 år gammal och har lite problem med lederna och att han givetvis försvarar mig när han (och jag) nu är laglydiga och använder koppel.Och i vilket fall som helst vill jag inte att andra hundar rusar fram till honom (och mig) helt utan anledning. Vi VILL inte hälsa på dom! Ta mig fasen!

Och nog borde koppeltvånget gälla även om vi bor i en yttepytteby? Finns ju folk som är rädda för hundar, finns hundar som hugger hej vilt om det kommer främmande hundar framrusande. Kanske i all synnerhet om dom kommer med raggen på ända och stormskäller... Men dom "vill bara leka" enligt den som borde se efter sina hundar. Kan meddela att han är ensam om att ens tro att det är så...

Den hjärncellsbefriade säger att han har full koll på hundarna. Högst upp på en byggnadsställning (huset har två våningar) när hundarna är på andra sidan huset. Visst verkar det betryggande???

Lyckades reta upp mig ordentligt och röt "NEJ" när bjässarna kom rusande. Måste ha låtit rätt skräckinjagande för dom vände... Jag har fortfarande ont i halsen ;)...

Surkärringen har rutit! UGH!

onsdag 28 maj 2014

Det händer saker i Hössna



Men inte i raketfart. Husen ska målas. Hyresvärden är i vanlig ordning dumsnål och ägnar mycket tid åt att skarva ruttna bräder. Tror han lyckades spara en åttondel av vindskivan. Heja, eller nåt *suck*...
Norrgaveln är färdig. En tunn film av färg (illgul) har han kostat på. Kanske siktar på en "Oscar"för bästa färgfilm. Vem vet ;)???

Just nu står det ställningar utanför köksfönstret. Rampen har lyfts bort. Det fixade dom igår. Idag har ingen synts till. Imorgon är det helg. Visserligen tycker jag att "rökandegranneninunder" är ett jäkla stolpskott, men att ta bort rampen så att han inte kan ta sig ut på flera dagar är väl ändå att ta i?!

Och det känns inte så angeläget att fixa iordning på balkongen heller. För var sjutton ska jag göra av grejerna medan dom lappar ruttna bräder och målar där? Nä, det är nog bara att avvakta och hoppas på bättre tider.

Lär bli en rätt jobbig sommar. Hyresvärden har nämligen hundar.  Som han tar med sig. En valp som sitter fastbunden och två stooora som är lösa och lediga. Som väl är inte båda två av dom större modellerna samtidigt. Men problemet är väl att dom stora vaktar den lilla. Och flyger på våra hundar. Uffe fick fyrtio kilo hund rakt i nian när vi kom ut. Han blev arg. Hade jag också blivit. Jag blev i ärlighetens namn också en aning förbannad.  Uffe är gammal nu och hans leder tål inte såna påhopp. Så jag muttrade väl lite (för högt?) om oansvarigt och gubbjäklar... Kanske inte helt "politiskt korrekt"?  Nåja; dom får ta det! För jag tycker ju att dom är både det ena och det andra! Så det så!

I övrigt galopperar fibron. Blodtrycket är på topp. Doktorn har höjt medicindoserna och jag är alldeles yrslig och trött. Dagarna liksom flyter förbi, får ingenting gjort. Idag trodde jag att jag skulle åka till Dalum och byta ut låneböckerna och passa på att hämta medicinen,  men så visade det sig att apoteket i Dalum stänger klockan fyra.  Bibblan öppnar klockan fem. Där gick luften ur!
Får åka till stan på fredag istället. Böckerna byter jag en annan dag. Varför ska allt vara så vansinnigt krångligt för???

Tur att jag har Uffetuffe som ser till att jag kommer ut några gånger om dan. Annars vete sjutton hur det hade gått.

Men det blir nog bättre när jag får lite ordning på detta med medikamenterna. Det tar väl några veckor innan allt stabiliseras.
Ska avbeställa blåsten som viner runt knutarna,  beställa sol och lite lagom med värme. Detta hoppande i temperatur och lufttryck är en fasa för värkbrutna gamla kärringar.

Snart dags för en runda med gamle Ufot. Och bästaste granne B och Elsahunden. Om ni visste vad glad jag är för mina bästisgrannar!!! Både M, i andra huset, och B i "min" trappuppgång. Dom är bara såååå bäst ♥!



fredag 9 maj 2014

Men nog är det konstigt att...


... man kan bli så fullständigt orkeslös bara så där?????
Känner att jag hade behövt göra en massa här. Konstaterar att det syns spår av att det bor tre päslklingar här, men orkar inte göra så mycket åt det hela.

Har tvättdag idag, och lyckades med konststycket att sno grannens tvättid. Nu verkar det inte som om hon hade tänkt utnyttja den, för hon har inte visat sig överhuvudtaget idag. Hon kanske är energitappad hon också?!

Har varit ute med Uffe i alla fall. Imorse haltade han. Lite. Men tillräckligt för att hans jönsiga matte skulle "gå igång" och klämma stackars hunden på både fram- och bakbenen. För säkerhets skull. Han uthärdade det hela med stoiskt lugn och så mest ut som om han tyckte att matten borde ägna sig åt att fixa frukost åt honom istället. Arma jycke. Han har det inte lätt, han....

Tror jag ska rycka upp mig (liiiite) och knalla ner till tvättstugan och kolla om tvätt 2 är färdig. Kanske skulle ringa på hos grannen och förklara att jag har snott hennes tvättid och att hon kan få min istället... Eller kanske inte... Är som sagt rätt energitappad och vill inte göra mer än nödvändigt.

Tumhåller för att det blir uppehållsväder nästa gång Ufot och jag ska ut. Vi gillar inte att bli blöta nämligen. Misstänker att åldern har tagit ut sin rätt på både matte och hund... Inget hoppaivattenpussar här inte! Mer surasomfanförattviblirblöta, så att säga...

Ha en alldeles jättetrevlig helg!
Vi ska inte göra ett förbaskat dugg! Bara vara och ha det lugnt och skönt. Fast utan korkek.

torsdag 1 maj 2014

1;a maj


Snorkallt är det. Grannen inunder möblerar tydligen om. Det smäller duktigt i alla fall. Den, han har inte alla indianer i kanoten och dom som finns där paddlar inte åt samma håll... *suckarliteuppgivet*
Skulle väl egentligen åkt till stan och åtminstone tittat på demonstrationståget. Nöjer mig med att demonstrera lite för mig själv. Inga plakat blir det. Muttrar lite istället.
Vad jag tänker muttra om?
Detta med vinster i välfärden, orättvisa skatter, ungdomsarbetslöshet, alla övergrepp försäkringskassan ägnar sig åt istället för att hjälpa och stödja sjuka så att dom kommer ut i arbetslivet igen och en massa annat.. Så detta med rätten till en rökfri lägenhet om man nu inte röker själv. Lite självisk får man väl vara i sitt demonstrerande ;)?
När jag är färdigmuttrad ska jag fundera på vad sjutton jag ska äta idag. Så långt som till middag tänkte jag inte när jag vimsade runt i affären sist. Lite spänning i tillvaron blir det ju på det här viset. Tur att jag har lite nödproviant i frysens djup!


torsdag 24 april 2014

Minnet är som ett såll

Bara att lite snopet konstatera.
Åkte i stor stil till stan igår. Det var fyra saker som skulle uträttas. Två klarade jag. Bilen och jag har fått lite mat. Att jag skulle ta ut pengar till grannenpåandrasidanparkeringen och sticka in på vårdcentralen och kolla blodtrycket lyckades jag sudda ur mitt medvetande. Tills jag parkerade här hemma. Då var det så dags.
Träffade nämnda granne idag och fick lite skamset erkänna att jag hade glömt bort det hela. Han är så snäll, den här killen, så han sa att det inte gjorde någonting och att det inte är någon brådska alls. Han vet ju var jag bor ;)!!! Vissa människor gillar jag bättre än andra (även om jag fortfarande skäms duktigt över min glömska!!)

Imorgon ska jag försöka ta mig till pappan. Ringde idag, men då mindes han inte hur man gör när man ska svara i telefonen. Troligen hade han inte känt igen mig heller, men nu var det personal inne i hans rum som svarade och förklarade för honom att det var dotera på tråden (och förklarade för mig varför han inte hade svarat)... Själv var han fullständigt förvirrad och jag vet inte hur mycket han fattade. Lovade i alla fall att köpa med mig såna där mjölkchokladrullar... Men attan, så jobbigt detta är!!! J*vla demens!!!!!!!!!!!!!!!

Får som väl är hälsa på hos bästaste L och alla hennes djur imorgonkväll. Det finns små ulliga gulliga nyfödda lamm där nu! Och så hundarna och katterna och hönsen och hästarna och.... Lite avundsjuk är jag allt! Men inser ju att jag aldrig skulle orka med. Inte varje dag och jämt och samt. Och det är ju liksom dygnetruntjour som gäller där... Men gillar att hälsa på och önskar att det vore närmare från här till där!

Har packat i mitt trädgårdsbord

 och fyra positionsstolar och dynor i bilen. Nu ska hela det möblemanget få flytta till L istället. Det finns inte tillräckligt med plats på balkongen för ett så pass stort bord. Får nöja mig med lilla fula plastbordet och två små fällstolar. Men en duk och ett par dynor så blir det säkert bra det också. Har inte så stora fordringar numera. Funderar på att investera i en solstol. Måste väl finnas någon modell som inte är så där jättebamsestor? Och med det lilla, lilla fula bordet blir det ju betydligt mera plats.... Funderar och mäter och funderar igen....
Har man inte att tänka på så skaffar man sig.
Men nu påstås det ju att husen ska målas, så det är ju ingen idé att göra något åt det hela förrän dom har fått tummarna ur och fixat det hela. Byggnadsställningen kommer hit fem pinnar åt gången (ja, ja överdriver väl liiiiite). Men fort går det INTE. Typiskt den här hyresvärden! Bara att hoppas att långsamt också leder någonstans :)...

Närmar sig promenaddax. Tror vi tar en sväng till i skogen. Har traskat omkring där ett par timmar idag. I omgångar och lite lagom tempo. Bra sätt att bli av med lite frustration. Och så tänker man så bra därute bland träden...


söndag 20 april 2014

En del grannar är bra att ha :)!


Som grannen på andra sidan parkeringsplatsen. Han erbjöd sig att tvätta min bil för en smärre summa. Det har han gjort idag. Summan får han en annan dag. Jag körde dit Lillsaaben och gick hem och drack en kopp kaffe, ringde till pappan (jobbigt, blev rena snurren alltihop), kollade ut genom fönstret lite nu och då och plötsligt ringde det på dörren och bilnyckeln blev inlämnad och en glänsande vit liten Saab står nere på sin alldeles egna parkeringsplats.

Skönt att jag slapp att göra det själv. Har ont i  ischiasnerven. Men kan gå och stå och ligga. Och det är ju en fördel. Det är sittandet som inte riktigt funkar. Men det är bättre idag än igår, så imorgon är det nog över för den här gången.



Strålande sol är det i alla fall, varmt ute.
Uffe klarar visst inte riktigt av det hela, han är trött! Men å andra sidan är han ju lite till åren kommen, så han reagerar kanske lite som sin "morfarhusse"... Blir trött och virrig.

Nåja; nu ska här inte göras så mycket en stund och sedan sätter vi (dvs jag) fart igen. Hund ska ut och mat ska fixas.
Eftersom det är påsk har jag bestämt mig för hemgjord pizza ;)... Känner mig lyckligt obstinat! Gör som jag vill! Så det så!

Ha en fin fortsättning på påsken!!!