... utan min lille M-ett...
(M-ett är den svart/vita otroligt vackra kissen; Mjauritz är mattens lille kelgris och har full koll på vad jag gör; alltid *L*)
Mjauritz och jag letar och letar... Syskonen är ju väldigt beroende av varandra.
Och jag ÄR orolig. Han gillar inte vintern han heller, så att han skulle vara ute i snöet av egen fri vilja låter väldans märkligt...
Har kollat runt i bodar och garage, men det har ju för sjutton inte varit öppet någonstans här sen i lördags tidigt på eftermiddagen..
Och så börjar man tänka och blir fullständigt förvirrad... Var han verkligen här vid kvällsmaten i lördagskväll???
Och jag kan ta mig sjutton inte komma ihåg. Sånt gör mig alldeles skräckslagen. Nog för att jag har teflonminne och är relativt härdad med det, men att inte komma ihåg om lillkissen har fått kvällsmat...
Så denna låten är helt rätt för dagen!!!
Ska försöka ta tag i det som ska göras - ändå..
Med ständiga avbrott för ropande ut i skogen efter min lille M-ett...
Jäklar, vad otäckt sånt här är!!!!






