Städning - phu!!!

Idag har Uffe och jag städat... Dvs jag har städat och Uffe har tjatat om att gå ut. Just nu är det nämligen lite trafik här som omväxling (som jag skulle vara utan om jag fick välja). Det har ju stormat här också och en massa träd damp omkull. Nu ska de bittra resterna hämtas av timmerbilar, som kör fort på vår lilla,lilla väg. Och Uffe har som bekant inget trafikvett alls, så han får gå i promenadsnöre till sin stora besvikelse. Nu har han fått för sig att han inte kan "göra ifrån sig" när han har koppel på. Det gör att matten får traska kilometer efter kilometer för att få hunden att göra det han ska... Och detta en dag när städning är av nöden tvungen! Men till slut fick han allt ge sig, stackars vovven! Matten blev alldeles översvallande glad för att pinan var över, så det bjöds på levergodis till "efterrätt"... Ibland undrar man hur man är skapt egentligen. Och Uffe såg lite undrande ut; han trodde nog att matten hade fått stora snurren (eller åtminstone att det var värre än vanligt).

Men man tänker rätt bra när man är ute och går... Har kommit på att det borde gå att få städhjälp på recept! Det vore väl inte fel? Tänk om det kunde komma någon och ta tag i allt det där "plocket" som jag inte orkar med (ja, orkar och orkar. Det är väl mest ryggen som inte vill. Skitrygg, tycker jag!!!). Här skulle lister och sånt behöva en rejäl omgång med skurtrasa och garderober och skåp skulle må bra av att rensas ordentligt och... Men hur och när? Rygg och nacke vrålar vid tanken!

En annan tanke som slog mig var att jag kanske skulle försöka få någon snäll människa att hjälpa mig att gräva upp klematisen (stavas det så?) som växer vid förstubron och flytta den till sidan av densamma. Om man sedan fixade något slags spalje, skulle det ju bli ett sol-och-insynsskydd så småningom. Och så kunde man ju lämpligen skippa dom där ogrässamlande smålanden och lägga sten eller någon platta eller så istället. Kanske ställa ett par stora krukor med växtlighet så det ser lite mysigt ut... Hmm! Jo, så får det nog bli... Fast en annan dag! Idag har jag fått alldeles nog, och i morgon är det nog bäst att jag tar det lite lugnt om det överhuvudtaget ska kunna vistas andra levande varelser i huset. Jag blir lite sur när jag har ont, nämligen...Är nog ganska otrevlig då, egentligen, när jag tänker på saken... Det är synd om de andra invånarna i vårt lilla hem!!!