Det blev midsommarafton i skogen också..
En städande och stundvis regnande sådan.
Men allt går utom nyfödda barn..
Och jag inser att ibland är man mer ensam än annars.
Kan nog längta mig fördärvad efter någon att äta ihop med såna här dagar.
Heminlagd sill och nypotatis med gräddfil och gräslök, jordgubbar till efterrätt ÄR gott!
Men av någon anledning blir det godare om man slipper sitta ensam och äta.
Visst är det konstigt???
(Och inte gick det att överföra bilder idag heller... Vad fasen är det MED blogger???? För inte kan det vara datorn??? Nåja; föreställ er midsommarmat... Lätt som en plätt idag *flinar*)
Varma kramar till dej...tycker synd att Du skulle behöva känna dej så ensam, speciellt en midsommarafton.. :((
SvaraRaderaFast...det sägs ju att det är "amatörernas afton", och dit hör inte du!
Ta hand om dej, vännen!
JÄTTEKRAM och Du ÄR inte helt ensam...vi finns ju här på bloggen och på fejjan! Bättre än inget i alla fall!!
Jenny
Jenny; Äh; vet att det är fånigt att haka upp sig på att det är just midsommar, men ibland blir det så seeeegt...
SvaraRaderaTur att ni finns, alla blogg/FB-vänner! Är så glad och tacksam för att jag har så bussiga, fina, goa kompisar!!!
Bamsejättekram!!!
Förstår precis hur du känner dig... En STOR kram från mig!
SvaraRaderaRenée; En bamsekram tillbaka!!!!!!!!!!
SvaraRadera