Dag 165..

Och jag funderar på mitt inlägg igår..

Verkar ju för sjutton som om jag vore värsta pessimistkonsulten.

Och det ÄR jag ju inte. Egentligen..

Är en förhållandevis glad och nöjd "skogshäxa" när det vill sig...

"Bara" sista året jag har varit så där vansinnigt "tillochfrån" i humöret. 

Mest "från" har det känts som...

Tror det kan ha med vintern och veden och pengar och viljan att flytta och somlig/a/t annat att göra...

 

Zooet har ju krympt sista året också. Sånt tar!!!

Och nu inser jag att det måste krympa lite till. Mycket till.

Orkar liksom inte med längre.

Dessutom är det näst intill omöjligt att hitta någonstans att bo med alla djuren.

Så det blir till att försöka omplacera ett antal...

Uffe och Nalle är inte aktuella för omplacering, bara så ni vet...

M-ett och Mjauritz ska inte heller vara någonannanstans än hos mig.

Dom är nämligen inte alls förtjusta i "främmande" människor. 

Mattens småpojkar *L*...

 

Men resten av kissarna och fåglarna (möjligen med undantag för KobraMolly och Mango) ska jag försöka hitta nya hem till.

Hur fasen det nu ska gå till....

 

Förslag mottages med tacksamhet!!!!!!!!

Känner mig ganska grym som ens tänker tanken, men jag klarar inte att bo kvar här (för stort, veden och en massa annat) och har ju känt att jag inte riktigt orkar med längre.

Lär ju inte bli yngre (även om jag i vissa lägen undrar *fnissar lite generat*) och jag måste ju se till att jag klarar det jag åtar mig...

 

Och så är det ju detta med... Ja, krångligt ÄR det och inte lär det bli lättare...

För det mesta begriper jag inte varför jag gör som jag gör och att då vänta sig att man ska fatta varför andra gör som dom gör och säger som dom säger är väl att förvänta sig för mycket, antar jag....

Och nu känner jag att jag är alldeles kryptisk och svamlar som attan...

Förklaring kommer förhoppningsvis någon gång i framtiden... Kanske...