Och jag har uträttat lite idag i alla fall..
Har varit i stan och handlat liiite och hittade minsann både ost och tvättmedel till priser som till och med en "snålänning" som jag kunde anse vara överkomliga...
Träffade en granne i affären.
Och det hon hade att berätta gjorde mig alldeles skakis!!
Dom hade nämligen haft eldsvåda i sitt ena hus (finns (fanns) två hus på gården...). Och det kunde ha slutat riktigt illa om inte ene sonen hade upptäckt vad som var å färde... Inte många sekunder till godo hade ungdomarna som sov i godan ro därinne...
Det man känner nu är ju en sån enorm tacksamhet att det gick bra alltihop.
Visserligen lär väl S som fick mest rök i lungorna att känna av detta en tid och jag misstänker att hela familjen kommer att må dåligt länge. Men dom lever! Allihop!! Och det är verkligen något att vara glad för!
Kanske något man borde tänka på lite oftare?
Att livet är skört och att saker kan hända...
Och att man inte ska ta allt för givet...
Inlägg
När allt omkring en är kaos så är det kanske svårt att tänka att det finns de som har det värre. När jag blev sjuk blev jag ändå så tacksam på något sätt. Tacksam över livet helt enkelt. Varför det blev så vet jag inte men jag tror att jag bara blev så glad över att bli hjälpt!
SvaraRaderaSkönt att de klarade sig! Ändå kan man nog ha sviter psykiskt i många år efter en sådan grej. känner en mamma här vars hus brann ner till grunden för kanske tio år sedan. Hon mådde så jäkla dåligt efteråt! Hela hennes liv försvann ju så konstigt är det nog inte... Plus att jag har för mig att de blev väckta mitt i natten och hade tur som klarade sig.Ja, ja, sånt är livet, Kram på dig!
Renée; Visst är det hemskt för dom som råkar ut för sånt här, men så oändligt tacksam A var för att det hade gått som det gjorde...
SvaraRaderaMen nog funderar man lite extra efter en sån här händelse...
Kramar tillbaka!!!