Dejten som försvann..

Skulle ju få besök av S i helgen...

Vi hade kontakt mitt på dagen på torsdagen och då skulle han höra av sig på torsdagskvällen.

Han skulle ta kvällsbåten över till Oskarshamn och stanna hos en kompis där över natten, för att fortsätta till huset i skogen på fredagsförmiddagen.

Kan nu konstatera att efter detta samtal har jag inte hört ett knäpp...

Månne det vara mitt något häxiga beteende i samband med Halloweenhelgen som har skrämt slag på den stackaren??

 

 

Fast i min värld hör man av sig om man inte kommer som man har sagt/bestämt. En ren artighetsgrej.

Har jag för stora krav??

 

Nåja; kunde ju skicka iväg ett mail till "söte Berra" och lugna honom med att jag förmodligen inte kommer att dyka upp i sopsäckar runt hela Västra Götaland.. Passade på att råda herrn ifråga att strunta i att stirra på otäcka filmer på TV. Han klarar uppenbarligen inte riktigt av det, he, he...

 

Och vännen H var jättegullig och pratade bort halva natten...

Inte för att jag var särskilt upprörd igår heller. Mest irriterad, faktiskt.

Och nöjd med att jag inte hade åkt iväg och handlat hem en massa mat och annat. Hade ju varit ganska så bortkastade pengar, och nog kan man använda sina ören till bättre saker?!

Och jag kan konstatera att jag tyckte det var helt ok att vakna imorse i ett tomt hus. Eller ja; så tomt det nu blir med zooet, ha, ha..

Hmm; är jag kanske helt enkelt heleremitisk??

Fast jag vet ju VEM jag hemskt gärna skulle vilja träffa...

Jo; fortfarande och trots allt...

Äh; jag är nog inte riktigt klok..

"Det är inte säkert man fattar alla beslut man tar"

(Tage Danielsson)

 

Och jag fattar sällan mina...